Beneath the Roses

Sällan jag sågar något på bloggy men helt kort vill jag nämna att jag inte alls gillade Beneath the Roses på Kulturhuset. Bilderna hade varit amazing utan de vaxdocksliknande människorna som hade placerats ut för att liksom understryka det som redan var underförstått. Som att förstora en text till det dubbla. Det är svårt att koreografera foton och film utan att gå för långt. Roy Andersson är en av få som lyckas.