Ett gott omdöme kommer ofta ur att man i tidigare sammanhang har visat ett dåligt omdöme och har förmåga att lära sig av det.

Göran Hägglund (kd)

Never for the sake of peace and quiet deny your own experience or convictions.

Dag Hammarskjöld

Mandelas minnesceremoni

Foto Communications ZA Kompletterar TV4s direktrapportering med svts kommentering.

Skavlan och Gina

Varning för att det här är lite neggo men jag kan liksom inte sluta tänka på det. Frågorna som Skavlan kände att han ville ställa till en ung spontan talangfull folkkär snygg komiker med bred sundsvallsdialekt..

Du växte upp i en stor muslimsk familj. Hur många var ni?
Sundsvall är en liten stad i norra Sverige. Mitt ute i ingenstans. Kan du försöka beskriva en muslimsk familj i Sundsvall?
Din farfar är imam, din pappa jobbar med integration. Vad gör din mamma?
Hur integrerad blev din familj?
Gick din mamma med slöja? Använder hon den fortfarande?
Kommer du att [använda slöja] någon gång?
Behandlar människor dig annorlunda?
Till skillnad från vanliga svenska 21-åringar rör du aldrig alkohol. Gör det att du känner dig utanför i många sammanhang?
Man får också en känsla av att du är en kompromisslös person. Hur är du i en kärleksrelation?

Sån himla TUR att Gina är komiker och räddar situationerna en efter en. Förstår verkligen inte vad det är med Skavlan och hans närgångna okänsliga och faktiskt riktigt tråkiga frågor. Är det en integrationsdebatt eller en kändisintervju? Och hans kort? Är han osäker? Gräver han? En sak är säker. Intervjuerna lyfter inte med Skavlan.

Skulle vilja se Gina i en intervju där hon får frågor om varför hon blev komiker. Vad och vilka som inspirerar henne. Vem som tittar på hennes sketcher och varför. Vad hon har för budskap. Vilka reaktioner hon har fått. Vad hennes familj och vänner tycker. Vad hon vill göra i framtiden. Vad som är hennes driv. Erfarenheter hon aldrig kommer att glömma och kanske önskar att hon aldrig fått. Typ.

Starstruck

En film som alla ryssofiler och filmälskare har sett - och sett om - är Brända av solen. Och ikväll såg vi självaste Надежда Михалкова.

Aung San Suu Kyi

Filmen om Burmas frihetskämpe är visserligen aningen statisk och fokuserar väl mycket på maken. Samtidigt är den vacker och välgjord med en fantastisk huvudrollsinnehavare. Eftersom jag arbetade med Burmafrågor i nästan ett år så känner jag igen mycket i filmen och vissa av scenerna är kusligt gripande. Såg precis vad jag skrev 2007 och kan inte annat än instämma med mig själv. Inspirerande person.

Bemötande

Såg Isabella Blondinbella Löwengrip och Lorine Loreen Talhaoui direkt efter varandra i morronsoffan och skillnaden i bemötande från journalisterna är som natt och dag. Otroligt imponerad att Isabella inte blir defensiv av alla negativt ställda frågor tystnader och djupt veckade pannor. Samtidigt som Lorine får leenden och "visst förstår jag" "jag förstår precis" om och om igen. Jag gillar både Isabellas tokdriv och Lorines bohemstil och önskar att båda hade fått lika fint bemötande.

Juridikens hantverk

Jag har sagt det förut och jag säger det igen - Leif Silbersky är en stor inspirationskälla för mig som jurist. I en intervju med svt så berättar han om såväl juridiken som sin personliga utveckling och hur han har påverkats som advokat av egna svårigheter. Mycket sevärt.

Michelle Obama på Letterman

Så avslappnad och sund. Del ett, två och tre.

Elegant ställningstagande

Okonventionell intervju med Horace Engdahl

Svårt att säga om journalisten av vana eller nervositet eller på ren pin kiv använder ord som hörrudu va då ba typ IRL och en glad pingla i sin intervju med Horace Engdahl. Men roligt är det. Ännu roligare när hon försöker få pockettips och han pressat svarar "Mitt intryck är väl att de här pocketshopparna ofta är ganska dystra platser som är överfyllda av kriminallitteratur och gör-det-själv-råd." Faktum är att jag som inte är särskilt förtjust i Horace Engdahl fick en lite nyanserad bild och måste säga att han klarade sig igenom hela intervjun med glans.Del två här.

Lagercrantz om Zlatan

Älskar hur David Lagercrantz så dramatiskt tar parti för Zlatan.

Our deepest fear

Our deepest fear
is not that we are inadequate.
Our deepest fear
is that we are powerful beyond measure.

It is our light, not our darkness,
that most frightens us.
We ask ourselves, who am I to be brilliant,
gorgeous, talented, and fabulous?
Actually, who are you not to be?

You are a child of God.
Your playing small doesn't serve the world.
There's nothing enlightened about shrinking
so that other people won't feel insecure around you.

We are all meant to shine, as children do.
We are born to make manifest
the glory of God that is within us.
It's not just in some of us,
it's in everyone. And as we let our own light shine,
we unconsciously give other people permission to do the same.

As we are liberated from our own fear,
our presence automatically liberates others.

Marianne Williamson i boken Return to Love. På svenska här.

Rättvisepatos

Foto Cleis Nordfjell
Alice Bah Kuhnke berättade inte bara om sin annorlunda uppväxt utan också sitt rättvisepatos att alltid - så länge hon lever - arbeta för att alla människor ska få ett drägligt liv. Flera gånger under programmet fick jag gåshud när jag kände igen mig och mitt eget arbete. Ibland har jag svårt att förklara varför jag väljer att flytta långt bort från min familj mina vänner och mitt älskade Klefstad. Men jag vet innerst inne i själen och i maggropen och i ryggmärgen att jag måste.

Dessutom är känslan obeskrivlig när just mitt kunnande och min förhandlingsteknik kan lugna en person och lösa ett sedan länge olöst problem. Samtidigt känner jag mig fortfarande ödmjuk inför mina egna tillkortakommanden och hoppas en gång kunna hantera dem på samma rättframma och humoristiska vis som Alice.

Stolt

Över att ha en utrikesminister som är både allmänbildad och folklig. Som vågar bjuda på sig själv. Och som envist bloggar vidare. Samtidigt som jag inspireras så delar jag vissa funderingar med Enn Kokk.

Passionerat och initierat

Underbart pepp att se Glenn Strömberg prata fotboll. Del två här.

Cecilia Malmström

Njuter av svindlande brett bredband i Tbilisi och frossar förstås i Gomorron Sveriges Dagens gäst. Cecilia Malmström har inte alltid varit min favorit men nu är jag snart såld. Mycket inspirerande. Andra delen.

Dagens rekommenderade läsning

Det är ingen hemlighet att jag gillar Gudrun Schyman skarpt. Läste igenom hennes talibantal idag och med vissa ideologiska reservationer tyckte jag att det var väldigt bra. Och modigt. Titta bara på hennes resonemang om klass och kön som arbete och kärlek. Hur många politiker vågar prata om kärlek som grund för vårt samhälle.

"Jag ska prata mer om kärlek. För det gäller att sätta ord på det som verkligen är viktigt i livet och i samhället.

Den ojämna fördelningen, och den usla värderingen, av kärleken och omsorgen är grunden för den rådande könsmaktordningen. Vi kvinnor ska ha omsorg om någon annan - och vara till för någon annan - medan mansrollen innehåller en självklar egocentrering - att vara till för sin egen skull. Vill vi, och vågar vi, så ser vi det här överallt; på jobbet, i hemmet, i sängkammaren och djupt inne i våra könsformade identiteter.

Som feminist är jag övertygad om att det här går att ändra på. Det är ju vi själva som skapar könsidentiter och könsmaktordning, alltså kan vi också förändra dem - om vi vill. Jag säger inte att det är lätt eller att det inte kommer att ta tid. Men för en verklig förändring krävs att vi kvinnor tillsammans revolterar mot den rådande ordningen. Och att ni män ger avkall på era privilegier och också revolterar mot den rådande ordningen genom att vägra den utarmade och stereotypa könsroll, som det traditionella samhället erbjuder."

Lite längre ner analyserar Schyman själv reaktionerna på talet:

"Det finns inget skäl att tro att dessa förhållanden baseras på någon naturlag, eller att våra gener eller hormoner tvingar oss till denna ojämlikhet. Alla kvinnor och alla män avviker på något sätt från de könsnormer som dominerar. Kvinnor har ingen särskild förmåga att ge omsorg och kärlek som inte män besitter. I detta ligger tron på förändring: eftersom könsidentiteter och könsmaktordning är skapade av människor så kan kan vi som människor också förändra dem. Min vision är ett samhälle där en människas kön överhuvudtaget inte spelar någon roll för hur han eller hon bemöts. Alltså: ett samhälle som i praktiken respekterar varje människas lika värde."

Framförallt gillar jag att hon aldrig tar avstånd från sina tidigare uttalanden, utan konsekvent står för sin livsåskådning och sin politik.

Inspirerande

Ingen nyhet att jag är vansinnigt förtjust i Renata Chlumska och hennes äventyrsfilosofi. Väldigt glad att hon fick komma till Go'morron Sverige och prata mer om sig själv och sina äventyr. Del 2 här. Men sommarpratet är fortfarande bäst. Saknar ett svenskt TED.

Jag vill inte på nåt sätt förkorta mitt liv, utan tvärtom förlänga det och fylla det med så mycket upplevelser som möjligt.

Renata Chlumska i sitt Sommar 2007.