På samma tema...

Jag har försökt införa lite öppet svenskt tänkande med georgiska kollegor. Bland annat har jag förespråkat horisontellt ledarskap med uppmuntran och konstruktiv kritik. Försökt att förklara hur man ger kritik i enrum beröm i större sammanhang, att konstruktiv kritik handlar om att fokusera på det som faktiskt kan förändras - och behöver förändras, att man ska skilja på sak och person och framförallt att personlig utveckling bygger på uppmuntran av det som är positivt. Och förstås att inte säga DU ÄR DUM utan jag upplever att du missförstår mig och undrar om du känner likadant. Typ. Resultatet..?

I de mest oväntade sammanhang får jag nu regelbundet rejäla smällar i linje med DU GÖR FEL och när jag säger att det kanske inte riktigt kom ut på rätt sätt MEN DU VILL JU HA KRITIK. Hahaha jag kan faktiskt inte låta bli att skratta för jag HAR ju faktiskt bjudit in till det. Jag visste bara inte att jag öppnade pandoras ask...