Inga krusiduller

En stor skillnad mellan vår del av världen och denna del av världen - och ännu mer så med andra delar av världen - är synen på privatliv. Med storfamiljer och nära grannrelationer så tas inte särskilt mycket hänsyn med svenska mått mätt. Eller som i affären häromdan när jag tydligen inte hade pengar på mitt kort och nästa kort inte funkade och det inte fanns wifi och jag bara behövde två min för att föra över pengar från det icke fungerande kortet till det tomma kortet.

Då ropar kassörskan DU HAR INGA PENGAR och när jag säger kan du parkera mig och ta nästa kund NEJ FÖR DU HAR INGA PENGAR men det var inte riktigt ett svar säger jag kan du eller kan du inte parkera mig DU HAR INGA PENGAR SÅ KÖPET GÅR TILLBAKA jag tittar bestört på mina sju kassar i vagnen och tänker på mina timmars letande och hör mig själv säga att det säkert är linjen som är blockerad DU HAR INGA PENGAR DET STÅR HÄR hon visar kvittot HÄR jag försöker att inte titta på diplomatkön som ringlar sig allt längre medan jag försöker flytta över pengar ALLTSÅ DU HAR INGA PENGAR OCH KÖPET GÅR ÅTER GE MIG VARORNA till slut skakar jag fram nästan allt i kontanter och sista hundralappen på kortet. Fint säger hon och så går jag. Och tänker att detta faktiskt aldrig hänt mig i Sverige.

Om kortet inte skulle fungera så skulle allt lösas konfliktfritt och smidigt med parkerad kassa, nya kunder, ett samtal för att flytta pengar eller ta ut på bankomat eller ringa en vän eller vad som helst. I det tysta och privata. Skillnaden är också att här är det liksom ingen som bryr sig. Alla vet liksom allt om alla.