"Jag har alltid trott att kriget var svartvitt. Men det är rikt på färger.
Det är inte sant att fåglarna inte sjunger här och att träden inte växer. Man dödar människor bland klara färger, bland gröna träd och under klarblå himmel. Och runt omkring frodas livet. Fåglarna kvittrar, gräset är prickigt av blommor. Döda människor ligger i gräset, och de är inte alls hemska. De är en del av denna färgrika värld. Man kan stå bredvid dem och skratta och prata, människor fryser inte till is coh förlorar inte förståndet vid åsynen av lik. Hemskt är det bara när de skjuter på dig."
Arkadij Babtjenko, Krigets färger, s. 145
måndag, november 04, 2013
Krigets färger
Upplagd av Elina Jonsson . 12:16
Etiketter: fred och konflikt, litteratur, poesi, ryssland
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar