När jag tänker arbete så tänker jag att det ska vara tidsbundet och generera pengar. Att det ska vara nödvändigt och en aning långtråkigt. Eller tvärtom väldigt stressigt. Att man ska vara oense med chefen, ta långa fikapauser och längta efter semester. Det är liksom bilden jag har fått från media och den sk allmänheten. Mamma och pappa räknas inte eftersom de är företagare.
Därför känns det inte som att jag arbetar på riktigt. Jag gör bara precis vad jag älskar och längtar lika mycket till måndagen som till fredagen. Planerar mina dagar själv och sjösätter projekt som jag tycker känns behövda. Sover på saken och samlar tankarna i bakgrundspapper, presentationer och scheman. Testar på ledningen och flyger det så går jag vidare. Om det inte flyger behöver det essa sig lite så då gör jag något nytt under tiden. Antecknar ständigt i min svarta lilla Moleskine och är alltid beredd med någon liten skiss eller ppt i bakfickan. Smått fantastiskt hur detta kan generera både pengar och semesterdagar.
fredag, september 14, 2012
Älskar mitt jobb
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
blir så trött på den där nidbilden av arbete. och att är du inte stressad så är något fel. kan det aldrig vara så att du är effektiv och jobbar med helt rätt saker?
stressen har jag tyvärr inte lyckats undvika. men på det stora hela är stressen positiv och som en drivkraft.
däremot har jag insett att kärleken till mitt arbete bygger på två saker - dels min passion och dels min tur eller skicklighet :) att välja bra chefer. så snart jag har en exkluderande och härskande chef märker jag direkt en sämre prestationsförmåga hos mig själv. då kommer tankarna om lönen direkt... samtidigt som jag ser mig om efter nya möjligheter ASAP!
Skicka en kommentar