Mycket läsning nu. Men vill verkligen rekommendera Crimes in Burma - som jag precis läste ut som en del i mitt inläsningspaket. Rapporten bygger enbart på FN:s dokumentation om Burma 2002-2009 och är pedagogiskt upplagd med bra källhänvisningar och tydliga sammanfattningar. Gillar särskilt upplägget kring sk common elements - återkommande ord från såväl relevanta lagtexter som FN-rapporter. Attack against a civil population, widespread or systematic etc.
Författarna menar att Säkerhetsrådet både bör och kan initiera en Commission of Inquiry och ägnar därför sista kapitlet åt jämförelser med andra liknande situationer. Men som alltid krävs ett enat Säkerhetsråd och Kina och Ryssland har i nuläget alltför starka intressen i Burma för att godkänna en sådan kommission. Därmed inte sagt att situationen inte kan förändras.
Så sent som igår blev domen mot Aung San Suu Kyi uppskjuten till den 11 augusti. Ban Ki Moon har varit tydlig med att han vill see Suu Kyi friad - även när han briefade Säkerhetsrådet. Inser att jag aldrig hann med bloggy då men lyssnade IRL och det var väldigt intressant.
lördag, augusti 01, 2009
Crimes in Burma
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Efter att ha läst 2/3 av rapporten så blir det samlade intrycket att allt har blivit så mycket värre i provinserna.
Vid tiden för mitt besök i landet var flera av landsortsprovinserna autonoma. Jag träffade flera backpackers som hade besökt Karenfolket. Gränsen var öppen och gäster var välkomna. Berättelserna talade om välorganiserade samhällen med jordbruk, skolor,mm, men även om beväpnat försvar. Dessa, formellt illegala, besök betraktades allmänt som riskfria vid den tiden.
å den rapporten skulle jag också vilja läsa. ge mig mera tid!
håkan - så himla intressant att höra dina jämförelser - väntar med spänning på din nästa kommentar.
linda - den är på hundra sidor och läses därmed - enligt juristformeln på 40s/h - på två och en halv timme. kortare om man slipper notera i kanten såklart :) MYCKET läsvärd.
Finanserna är också värda att kommentera. Ne Win drev landet mot konkurs. Ingen utrikeshandel, inget företagande, inga investeringar, knappt några bilar i Rangoon -en stad i förfall. Landet höll på att implodera och regimen utgjorde knappast något hot mot provinserna. Low intensity civil war tror jag det stod i rapporten -det fanns nog inte råd till mer.
Than Shwe tycks ha en helt annan affärsnäsa. Den militära offensiven måste ha föregåtts av ökad handel och med Kina på ständig jakt efter naturresurser kan man lätt föreställa sig en win-win för de båda länderna.
Sitter här och skriver på sydkusten med Hammarskjölds Backåkra inom promenadavstånd. Vi (jag och Anna-Karin) vigde oss på den vackra meditationsplatsen på Backåkra vilket är min lilla FN-koppling.
intressant att höra dig jämföra. och visst har juntan fått näsa för affärer. förutom klassiska naturresurser som pumpas in i kina så är burma en av världens största exportörer av teak.
dessutom finns det turism i landet idag - och bara tanken på äventyrlig resa med fysiska inslag får mig att rysa. även med goda föresatser att turistpengarna ska hamna hos folket så är jag ytterst tveksam. särskilt med tanke på all obetänksam - avsiktlig? - reklam för paketresor och hotellkedjor.
att det är utnyttjade burmeser som bygger turistthailand åt svenskarna är ju inte heller någon nyhet. tänkte köpa jennie dielemans bok om turismens baksida nu när jag är hemma.
fö intressant artikel i times från 1990..
mao är västvärlden som vanligt en starkt bidragande - om inte den bidragande - orsaken till att militärjuntan torterar och lemlästar sin befolkning. visst är det uppmuntrande.
Jag kan hålla med dig om att turistande i Burma är dubiöst. Ändå vill jag se mitt eget besök som någonting annat. Så här i efterhand vill jag nog kalla det en ung mans försök till bildningsresa. En dåres försvarstal?
Men har svårt att tro att den samlade turismen i landet drar in några större summor. Det lär vara andra varor som är de betydande.
Teakhandeln som du nämde fanns nog till viss del redan -88. Den andra befintliga exportvaran var opium från den gyllene triangeln. Men här fick nog inte regeringen ta del av vinsten, opiumbaronerna omtalades som autonoma och militärt och finansiellt starkare än centralmakten. Skulle dock inte bli förvånad om de lyckas "beskatta" handeln idag.
Det är kanske inte så mycket turismens baksida som konsumismens baksida som pinar livet ur folket här.
Så visst, uppmuntrande var ordet..
US & UN i eller ur synk?
http://www.irrawaddy.org/article.php?art_id=16588
Skicka en kommentar