Foto Ben Fredericson
Den här gången trodde jag att jag hade namnet som i en liten ask. Eller rättare sagt det hade jag - men det var en mix ändå. Pappa var från samma land som namnet men mamma från ett annat. Så vi pratade lite på det ena språket och lite på det andra. Du borde arbeta på ambassad sa han. Det gör jag nästan också log jag. Så berättar jag om mina studier i internationell rätt - om konflikt - och så berättar han att han är mekaniker. Då har du universitetet att se fram emot skojar jag. Men jag lovar att det är en pärs! Sen pratar vi om Ryssland och Iran och Syrien och han är imponerande väl påläst. Samtalet ger perspektiv. Och än en gång lämnar jag en taxi med lätta steg.
Två timmar senare får jag ett sms. Var har jag läst min utbildning? Kan vem som helst gå? Hur gör man för att komma in? Åh. Jag blev helt tagen. Imorgon är det jag som rekommenderar utbildningar..!
måndag, januari 20, 2014
...och dagens andra
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
du är en inspirationskälla!
åh vad gullig du är linda..! tack!
samtidigt måste jag säga att det är så vansinnigt vackert att träffa så inspirerande människor - som lyssnar och frågar och som vänligt framför sin egen ståndpunkt för att både ge och få perspektiv. särskilt taxichaufförer är duktiga på det här - de är ju rena psykologerna..!
Skicka en kommentar