Trita Parsi var också en väldigt positiv överraskning. Jag har hört mycket om honom men aldrig honom själv. Vilket engagemang och vilken tydlighet. Särskilt intressant hur han utvecklades som person genom sina barn. Hur svensk han plötsligt blev som utlandssvensk.
torsdag, augusti 02, 2012
Svensk-iransk-amerikan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar