Nu på sommaren är cykelskaran något mer diversifierad. Men vi som cyklar året runt känner igen varandra. Det är de vassa cykelbuden som levererar brev - de mindre vassa cykelbuden som levererar mat och de omklädda cyklisterna. Ni vet de som har verkar ha en timslång morgonprocedur för att få på sig ett tajt cykelställ diverse skydd hjälm handskar och så sätta fast fötterna i tramporna. Och så jag.
Ofta får jag komplimanger för mitt sicksackiga sätt att cykla. Lagom vasst för att slippa stanna för rödljus och lagom ödmjukt för att inte hindra trafiken. Helt ärligt är de flesta bilister och taxiförare väldigt uppmärksamma och hänsynstagande. Men de finns sämre exempel.
Som bilisten som i en bilkö igår envisades med att slänga upp dörren för att hon på nåt vis trodde hon skulle se bättre. Noterade visserligen detta men när hon stängt dörren igen tänkte jag cykla förbi. Och då minsann. Upp igen. Men jag var beredd så jag sa till henne att stänga dörren. Visserligen stängde hon dörren men stack ut ett rufsigt huvud ur fönstret och skrek åt mig att jag cyklade på fel sida gatan. Yeah right ropade jag kaxigt tillbaka. I New York cyklar vi på vänster sida. Where you from honey..?! Åh så skönt det kändes. Efter att helt ha dissat New Yorks val av cykelbanor till vänster så var jag för en gångs skull på vänster sida och hade helt rätt.
Men det som jag framförallt lärt mig av mina medcyklister - och som jag för första gången provade idag - är att slå på bilarna. Jo visst. När en förare gör något uppenbart märkligt slår man lätt med handflatan på plåten. Antingen för att uppmärksamma föraren på att man är där - eller för att säga ifrån att föraren gjort fel. Som idag när en taxi snabbt svänger in framför mig och stannar så jag blir inlåst och måste tvärbromsa. När jag trasslat mig ur situationen med livhanken i behåll slår jag ett lätt slag med handflatan på huven. Mest för att göra honom uppmärksam på att han gjort fel. Inget mer. För gör proffsen så gör jag så. Och det är faktiskt ett sätt att förändra trafiken i New York och få mer respekt som cyklist. Att ta plats.
onsdag, juli 16, 2008
Konsten att cykla
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kul att läsa det du skriver! Det lär tydligen finnas ganska många cyklister i New York? Det tror man inte. Vinjettbilden till "Den oskyddade trafikanten" är tagen i New York.
Läs mer här!
Tack för länken - intressant läsning..!
Vid en närmare titt så ser jag ju tydligt den gula taxibilen i bakgrunden. Nästan omöjligt att ta ett trafikfoto i New York utan det gula :)
Precis som jag skrev så är cyklisterna framförallt två olika sorters bud och så den väldigt omklädde cyklisten. Under sommaren kommer även turister och en del New Yorkers. Men det är än så länge få kvinnor och få pendlare.
Tyvärr har inte New York satsat så mycket på cykling än - men det kommer. Själv efterlyser jag lånecyklar på Manhattan - då kan B'n'Ts [Bridge and Tunnel people] ta tunnelbanan eller tåget in till stan och sen cykla i stan. Skulle minska taxiåkandet. Tror att Washington har lånecyklar - men är inte säker.
Anmärkningsvärt är att de få cykelbanor som finns - mest på södra Manhattan - ligger på vänstra sidan av vägen. Förmodligen för att undvika att krocka med den som kliver ur taxin på höger sida. Men det blir ändå fel - eftersom vänsterfilen har de snabbaste bilarna. Så om en bil har parkerat i cykelbanan - vilket alltid är fallet - så måste man vara väldigt försiktig för att kunna cykla om. Dålig stadsplanering mao - och något som många cyklister uppmärksammat. Själv cyklar jag alltid på höger sida om jag är enda cyklisten. Om många cyklister cyklar till vänster byter jag för bilisternas skull.
Blev ett långt svar :) Läs gärna mer om New York-cykling på strollingnewyork.blogspot.com
Snart kommer en lista på hyrcykelställen..!
Skicka en kommentar