tisdag, juli 31, 2012

Aung San Suu Kyi


Filmen om Burmas frihetskämpe är visserligen aningen statisk och fokuserar väl mycket på maken. Samtidigt är den vacker och välgjord med en fantastisk huvudrollsinnehavare. Eftersom jag arbetade med Burmafrågor i nästan ett år så känner jag igen mycket i filmen och vissa av scenerna är kusligt gripande. Såg precis vad jag skrev 2007 och kan inte annat än instämma med mig själv. Inspirerande person.

måndag, juli 30, 2012

...med glada passagerare


...bara för att inse att bilen vänder och passagerarna ser mig och stannar så jag hinner ta foton både med pocky och instagram. Ibland blir jag så full i skratt över dessa spontana och tokiga georgier. Ibland.

Fullastad bil...


Kom ut från min port och såg ett gyllene foto försvinna iväg..

Tråkigt läge


Men faktum är att han fixade felet på under minuten.

Zugdidi goes New York


Åkte efter den här bilen i flera km och kunde inte sluta skratta. Pudeln ivrigt ut genom rutan med öronen fladdrande i vinden. Och så den macho georgiern i svart öppen skjorta och silvermercedes.

Ännu en

söndag, juli 29, 2012

Nattblixt


Förtydligande. Det är förstås egentligen kolsvart ute.

Strömlöst


Bara sekunder senare.

Snart strömavbrott


Regn oväder och åska betyder bara en sak. Strömavbrott.

Blixtar


Subtropiska åskoväder är i särklass. Rena stroboskopet.

Oväder


Efter två veckors värmebölja - över 40° - så kom äntligen ovädret.

Integration

Ikväll hade jag så himla ont i ryggen att jag inte pallade vara hemma så jag gick ut och satte mig med grannarna och åt glass. Förmodligen matförgiftad inatt - men det var det värt. Pratade ryggproblem, värmebölja, barnnamn och blondiner. Tysta en stund. Skrattade en massa. Som alltid. Gillar känslan att bara gå ut och sätta sig och vara en del av en gemenskap. Följer med på georgiskan men pratar ryska.

Som en jäsande degbunke

Ständigt måste man in och peta för att hålla mejlen i schack.

Om...

Om livet inte vore så himla praktiskt så skulle jag kunna skriva allt det jag vill om livet. Hur mycket jag lär mig och hur jag förändras. Om integritet och empati om chock och förundran. Om alla små vackra ting som fladdrar förbi i en enda virvelvind och som kanske aldrig återvänder. Min blick är i tunnelseende min hörsel på helspänn. Som i en film när ljudet försvinner. Hjärtat bultar. Ständigt fokusera på nästa steg nästa krön. Alla timmar som jag måste lägga på att jaga möss och klia insektsbett döda skorpioner gillra kackerlacksfällor hämta vatten på hink och förfölja min hyresvärd för allt hon råkar låna från min lägenhet. Fyrtiofem grader med resorb ipren och saltvatten. Hettan från asfalten rakt in i fötterna. Alla som stirrar och ropar och stoppar en på gatan. Hello America!! Titta turisten blondinen sexbomben. Kokot som inte kan prata. Varför talar du inte georgiska varför är du inte gift vad tjänar du vad gör du här egentligen? Mina kollegor. Varför är du arbetsnarkoman varför är du ärlig varför vill du förändra världen. Försöker du vara man. Glöm inte att du är kvinna. Om allt detta inte tog tjugofem timmar av mitt dygn. Då skulle jag skriva om livet. Om det som sker på riktigt inom mig i ögat av denna fullkomliga storm.

fredag, juli 27, 2012

Så mycket äter olympiern



Fin bildserie i dagens svenskan. Älskar skillnaden mellan tyngdlyftarens 3 500 kcal och Taekwondoutövarens 1 500 kcal.

söndag, juli 22, 2012

Trettioåtta

Zugdididrömmar

Idag satt jag och drömde mig bort med granntanterna nere på gården. Tänk att i Tbilisi har man tjugofyratimmarsvatten. Rent och med bra tryck. Tänk att få leva där. Tänk så enkelt.

torsdag, juli 19, 2012

Min arbetsplats


Instagram

Följ gärna mina snapshots på elinajonssonklefstad.

Tillbaka

Senaste månaderna har varit alldeles overkliga. Samtidigt som jag har arbetat extremt hårt och rest med kortast möjliga varsel har jag varit utan vatten el och internet större delen av dygnet. Blogger har ändrat gränssnitt och jag har blivit med iphone. Varken energi eller teknik har räckt för bloggy. En stund funderade jag på att lägga ner. Men syftet med bloggy är faktiskt att uppväga mitt dåliga minne och faktum är att uppehåll på bloggy ger svarta hål i mitt liv. Så nu är jag tillbaka.

Närmsta tiden kommer jag experimentera lite grand. Trivs inte alls med fem olika sociala medier så jag försöker lägga twitter på bloggys högerkant och instagram högst upp.