Allvarligt talat...

Känner mig lite malplacé. Såg Wanted på bio häromkvällen. Filmen slutar med What have YOU done lately..? Och så ska publiken tänka - tror jag iaf - my gosh vad GÖR jag egentligen med mitt liv. Samtidigt som sommarpratarna med allvarlig röst frågar oss lyssnare När levde du senast i nuet..? När sa du senast till mamma och pappa att du älskar dem..? När har du senast tänkt på dina privata mål och visioner..? När har du senast tänkt på dig själv som den viktigaste personen i ditt liv..? När har du senast tränat din självkänsla..?

Ja..? Jag har gjort MASSOR lately, lever lika mycket i nuet som dåtiden och framtiden och njuter av varenda sekund, säger varje dag till mamma och pappa att jag älskar dem, tänker ständigt på mål och visioner - utan att för den skull bli särskilt stressad, är helt klart den viktigaste personen i mitt liv och sätter alltid gränser mot de som tror att det är fine att såra mig och ja herregud om inte detta är att träna sin självkänsla så vet jag inte vad jag har gjort lately.

Ibland har jag så magiskt svårt att förstå varför så många människor väljer att må dåligt. Väljer att inte leva. Väljer att låta magsår och avundsjuka ta över deras liv. Rädsla. Och att det verkar vara så utbrett att sommarpratare och filmare väljer det som grundtes.