Vänlighetsspråk

Under min höst på UNHCR fick jag veta att vi svenskar var så rakt på sak att övriga medarbetare hukade inför stormen. Minns alldeles särskilt ett mejl där jag blivit ombedd att vara så artig så det nästan var löjligt. Vilket jag var. Eller iaf ansåg att jag var. En informell drink senare hade jag fått lära mig dels att mejlet varit alltför direkt men också att mejlet - för ovanlighetens skull - gett önskat resultat. Alltså hade jag på något vis trots allt vunnit och dessutom blivit eftertraktad.

Men den där händelsen satte sina spår. Hur jag såg mig som så otroligt artig medan jag fortfarande bara var en effektiv svensk tjänsteman. Så nu googlar jag flitigt artighetsfraser. Som formellt svar på inbjudan, ursäkt samt hälsningsfraser. Särskilt frasen Please accept my apologies som ledde fram till en hel drös tips på damage control. Mycket användbart. Om man inte dömer hemsidan alltför hårt.