Vit choklad med lakritstryffel och havssalt

Knappt så jag kan tänka mig något godare. Skulle isf vara intilliggande pistagetryffel. Eller kanske kolatryffeln. Givetvis finns godbitarna på Ahlgrens Konfektyr på Lilla Fiskaregatan. Lite av Lunds mötesplats där man alltid växlar ett par ord med ägarna och andra kunder. Känns som att kliva in i en butik från sagorna. Magisk varm och välfylld.

Pirre Pingvin och hans vänner

Nu har jag verkligen hittat lättläst litteratur. Pirre Pingvin, Selma Säl, Isa Isbjörn och Krille Krabba är ute på äventyr för de allra minsta. Och mig.

Ebba Ómarsson och jag läste grafisk form tillsammans i Florens. Redan tidigt pratade Ebba om sina barnboksfigurer i rivet papper. Det dröjde en stund innan tekniken var på plats men åh så fint det blev. Figurerna är supercharmiga och budskapet är att vänner hjälper varandra. Rekommenderas varmt som julklapp. Bara 54 kr på Adlibris.

Ansvar att skydda

Tänkte försöka förklara vad min master handlar om...

Inom internationell rätt är det vedertaget att en stat har både rättigheter och skyldigheter. En stat har exempelvis rätten att bestämma över sitt eget territorium men också ansvaret att ta hand om sin befolkning på bästa sätt. Min fråga rör det fall då staten inte kan eller vill ta hand om sin befolkning - vem har då ansvaret för individens bästa..?

Alltsedan kalla kriget har utvecklingen gått mot att världssamfundet har ett kollektivt ansvar för individer - alltså ett sekundärt ansvar till statens primära ansvar. I praktiken innebär det att i särskilt kritiska situationer - folkmord, etnisk rensning, krigsbrott och brott mot mänskligheten - så kan det internationella samfundet gå in i en stat emot dess uttryckliga vilja för att hjälpa dess befolkning.

Genast infinner sig svårigheten att förankra denna utveckling juridiskt då FN-stadgan skrevs i en helt annan miljö där internationella konflikter var nästintill allenarådande. Flera klassiska principer inom internationell rätt måste omtolkas och förstås i ljuset av den nya verkligheten.

Mina frågor handlar om just när rätten till ens territorium - suveräniteten - är förbrukad pga allvarliga kränkningar av befolkningens rättigheter. Alltså när det är lagligt för det internationella samfundet att gå in i en enskild stat. Andra mer praktiska frågor är hur information samlas in och analyseras. Hur beslut fattas i tid och att alla fredliga medel verkligen uttöms innan en militär intervention kommer i fråga.

Fall som de flesta känner till är Rwanda när det internationella samfundet blev fullständigt paralyserat och misslyckades gå in i tid. Ett annat fall är Kosovo där FN inte klarade av att fatta beslut - men då det internationella samfundet samlade sig under NATO och gick in ändå. Ett tredje fall är när USA valde att gå in i Irak. Om de två sistnämnda fallen brukar man säga att interventionen i Kosovo visserligen var olaglig - men att den var legitim iom sitt breda stöd - medan interventionen i Irak varken var laglig eller legitim.

Några frågor på detta..? Eller kommentarer om jag missat något.

Senaste läsknepet

En av bibliotekarierna gav mig precis ett givet läsknep - Margaret Thatchers hungrig och frusen. Her recipe for energy sounds painful but for her it works. Keep yourself hungry and cold. "You're more alert if you've not had too much to eat and you're not too warm. The blood goes to your brain, and not to your tummy." Dags att öppna fönstren.

Lästips emottages tacksamt

Jag har märkt att en enkel och rolig bok kan öka läshastigheten i tyngre litteratur dramatiskt. Men eftersom min egen hylla är fylld med ryskt och samhällspolitiskt så skulle jag behöva tips på läsvärt och lättläst.

Gaaaaaaah

Vet att jag inte skrivit det explicit på bloggy men anar att det har framkommit mellan raderna att jag skriver min master just nu. Och gaaaah så jobbigt det är att bearbeta information. Eftersom jag älskar listor över allt annat så sitter jag med små sid-och-tid-listor som jag hoppas ska stressa mig framåt. Nästan ett skämt att jag just nu bockar av stycke för stycke i en mycket faktaspäckad rapport. Tio minuter per stycke och jag bara ska vara klar med kapitlet innan jag går hem ikväll.

Inte ensam

Om att börja gråta när jag kommer hem till Sverige.

Sammanträffande

Sitter på bibblan och skriver om NATOs intervention i Kosovo när jag känner att det är dags att gå till SevenEleven för lite ny energi. Tänka sig att expediten är från Kosovo. Och hon säger det spontant apropå något helt annat - jag hade inte ens tänkt tanken.

Nytt användningsområde

Tanken med housemusik var nog inte som ett otroligt effektivt verktyg för att läsa tunga juridiska texter. Men det är det. Just nu formligen pumpar jag Funky House Sessions. Alla sätt är bra utom de dåliga.

Konsten att göra skillnad

Är egentligen bara att kavla upp ärmarna. Tankeväckande att läsa om Mimansa som nu bor i Zambia och arbetar för just Läkare utan gränser.

Vittnesmål

Även kallat témoignage är en av två grundpelare för Läkare utan gränser - hjälpa och berätta. Organisationen grundades av franska läkare som frustrerades över Röda korsets tysta diplomati och ovilja att berätta om vad de sett. Visst förstår jag Röda korset men bra att det finns olika slags organisationer som tacklar arbetet på olika sätt.

Bara i Malmö

- Where are the Q numbers?
- Därborta.
- Thank you!

Apropå Korea

Så blev min söta fina vän Suk Chun intervjuad i norsk media apropå Nordkoreas attack. Om man bortser från den tragiska anledningen så blev jag så glad att se henne intervjuad. Alltid lika kunnig och balanserad. Dessutom är jag fascinerad över hur mina vänner är spridda över världen. Jag och Suk träffades i New York men hon läste i London och nu bor hon i Norge.

Läkare utan gränser

Kolera på Haiti - Foto Ron Haviv Läkare utan gränser
När jag var i fält upplevde jag Läkare utan gränser som den i särklass proffsigaste och mest uppskattade organisationen. Nu har jag äntligen blivit månadsbetalande medlem och skulle verkligen vilja uppmana andra att göra detsamma. Medlemskap ger alltid större långsiktighet.

Lockande

När jag läser detta blir jag nästan sugen på att driva restaurang.

Israeliska skådespelare bojkottar bosättningarna

Visserligen finns det alltid strejkbrytare som gottar sig. Men ändå glädjande att någon tar ställning i frågan på plats.

Tallarna i Nockeby

Reservation för att klippet kan kännas aningen dramatiskt..
Studio Ett om en villaägare som på eget bevåg tog ner hundraåriga tallar för att få bättre havsutsikt. Intressant på så många plan. Okunskap om naturen, respektlöshet för omgivningen, hysterisk villavärdering, klassfråga och inte minst det digitala rummet. En forskare i studion menar att människan fortfarande är social och vill bli accepterad av sin nära omgivning - men att den inte längre är fysiska grannar utan digitala vänner. Alltså kan man vara gränslöst otrevlig mot sina grannar eftersom det inte påverkar relationerna på Facebook.

Gardinupphängning på Juridicum

Smygasiat

Lite kul ändå att det är jag och kineserna, koreanerna och japanerna på biblioteket som har tajta brallor feta UGGsish skor och stora tröjor. Jag lyfter lite mer på fötterna bara.

Nya direktören för Raoul Wallenberg-Institutet

Häromdagen intervjuades Marie Tuma i Studio Ett. Temat var hennes fem år som åklagare vid jugoslavientribunalen i Haag och därefter fem år som domare i Bosnien-Hercegovina. Intervjun vacklade lite vid ett par tillfällen - filosofiska frågor är inte journalisternas starka sida - men det var väldigt intressant att höra om hennes erfarenheter.

Flera gånger återkom hon till sin nyfunna ödmjukhet som följd av allt som hon hade sett. När jag själv träffade henne första gången för ett par veckor sedan var det just ödmjukheten som slog mig. En person med fötterna på jorden och en genuin känsla för sina medmänniskor. Journalisterna verkade dessutom väldigt tagna för i nästa sändning rekommenderade de intervjun om man ville få perspektiv tillvaron.

Strålande morgon

I morse sprang jag på min absoluta lundafavvo Karin Adlerqreutz. Bästa läraren jag någonsin haft och världens charmigaste inspektor emeritus. Genuint härlig och positiv men samtidigt skärpt som få och med ett minne som en häst. Verkligen en stor källa till inspiration och någon jag oväntat ofta tänker på i min juridiska bana. Efter den lilla pratstunden känns det som att det är dags att uträtta stordåd.

Chansning

När jag sa till mamma att jag skulle ut till Österlen igår skrockade hon bara - ut kommer du ju alltid. Däremot trodde hon inte att jag skulle ta mig tillbaka in till civilisationen på den här sidan helgen och det gjorde inte jag heller om jag ska vara ärlig. Men banne mig om inte kollektivtrafiken funkade just idag - av alla dagar. Fantastiskt.

Kaxigt

"The purpose of this roundtable is to discuss the end of sovereignty."

Skrivande

Det är märkligt det där med skrivande. Särskilt när man skriver efter källor och måste läsa en hel del och tänka ännu mer. Som att jag måste få en adrenalinkick för att kunna sätta igång. Känner mig lite som en höjdhoppare som slår sig i ansiktet och på benen.

Eller att jag blir så himla rastlös. Att ständigt äta funkar liksom inte för snart blir man hur trött som helst. Ibland funkar musik som lite av en positiv stressfaktor. Och en känsla för hur långt man har hunnit när låten tar slut. Att göra-listor funkar så länge de är nya. Så snart man har insett hur lång tid som gått och hur lite man hunnit är magin borta.

Snö i Lund

Snö i Malmö

Aung San Suu Kyi i Malmö

Idag åt jag lunch med Håkan som gav mig det här superfina fotot. Tack!

Världens kortaste recension

Blev så full i skratt. Förstod inte ens att det var hela texten trodde bara det var inledningen. Och vilken diss sedan: "this volume's appeal to the general reader is likely to be limited". Hahaha. Jag kan gå i god för att kommentaren är rackarns bra ifall någon ändå skulle känna sig manad.

Prisvärt

Min favvobok just nu är The Charter of the United Nations - A Commentary av Bruno Simma. Så lättläst så lagom så förnuftig. Och lite svagt underfundig mellan raderna. Inser att kvalité kostar när jag ser den för 3 870 kr. Kanske värt en avbetalning på 166 kr i månaden.

Älskar adlibris

Alltid lika roligt att leta och beställa. Rekordsnabb leverans - även miljöval. En enda gång har jag reklamerat och då fick jag nya böcker direkt. Nu fanns det ett erbjudande om bokmärken från SOS barnbyar. Så enkelt - bara en tia extra men många bäckar små. Dessutom är de helt underbara för en bokförläggare - toppensamarbete. Högsta betyg!

Var rädd om maten

Strunta i allt vad ekologiskt heter! Nu! Försök istället att ta vara på den mat som du faktiskt har köpt. Anta gärna utmaningen hos Lantmännen och gör deras fyndiga hushållstest. Om testet visade sig vara svårt beställer du bara boken Var rädd om maten. Och om du redan är en lirare beställer du förstås vår bok på samma tema - I mormors skafferi.

Tippen aka återvinningscentralen

Ett av mina favoritmål hemma är tippen. Eller återvinningscentralen på nysvenska. När man bor stort på landet så blir det en och annan runda dit och oj vilken trevlig personal. Otroligt fin service. Givetvis inställer sig frågan hur det är att arbeta på tippen. Nästan lite avundsjuk när jag tänker att de arbetar i team med förklarliga saker och - tror jag iaf - regelbundna fikapauser. Tänk att få vara pedagogisk och varmt klädd hela dagarna. Att få köra lite truck ibland. Kanske en kran. Jag tror faktiskt att det kan vara ett drömjobb. Kanske därför de är så trevliga.

Tänk att vara..

Min kanske vanligaste retoriska fråga till min omgivning. Eller bara för mig själv om jag är ensam. En del älskar det och spinner vidare medan andra blir irriterade och tysta. Nästan alltid känner jag mig helt ensam om dessa tankar på vad andra gör.

Idag tex tänkte jag på hur det är att vara lastbilschaufför. Tänk att gå upp på morgonen och veta att man ska köra bil hela dagen. I ett fett skönt säte med rocklåtar på högsta volym och kaffekoppen precis inom räckhåll. Eller kanske riktigt riktigt långtråkigt. I vilket fall som helst mycket planering och psykologi. Samordning. Kundkontakt. Som egenföretagare träffar man många chaufförer och bud. Ofta med fjärrkontroll och truck - alltid vänligt leende.

Eller tänk att vara långtradarchaufför och backa med tvåaxlat dubbelsläp. Skulle älska att ha lagstadgad sömn men ha svårt att inte somna nattetid på motorväg. Samtidigt väldigt socialt med deras karavaner. Värsta måste vara att ständigt bli omkörd.

Radarpar

Iaf om man som jag uppskattar torr humor. Hahaha.

Real Wild Child

Älskar Iggy. Ville bara säga det så här en måndagsmorgon.

Som ett barn

Ge mig mackie och bredband och jag är nöjd.

Snart kastar jag in handduken

Alltså jag förstår inte hur folk orkar åka kollektivt. Jag ska aldrig mer göra det i hela mitt liv. Vet att jag skrivit helt andra saker på bloggy tidigare i år men nu har dropparna blivit för många. I torsdags blev jag antastad av en A-lagare och idag fick jag en smärre chock. En tågvärd löpte amok på en tjuvrökare på toa och skrek allt från rubbad till störd till dum i huvudet. Allt blandat med svordomar. Av skulle hon fanimej.

Jag hade pratat helt kort med kvinnan på Simrishamns station och kan säga att hon hade något förflutet - förmodligen missbrukare - men att hon inte var påverkad. Lite virrig kanske men vänlig och trevlig. Hon skulle till Göteborg. Från Österlen. Det är en resa utan slut.

Alla i vagnen tittade. Ingen sa någonting. Jag sa till tågvärden att om de kastar av henne i Ystad kan hon varken åka framåt eller bakåt. Varför inte bara se genom fingrarna. Holy Moses. Tågvärden gick bärsärk mot mig också - tjänstefel brinnande tågvagnar och svordomar om vartannat. Men det biter inte på en jurist. Jag sa att jag förstod tågvärden - till viss del gjorde jag ju det - men att efter utskällningen var det ingen större risk för återfall. Tågvärden lugnade sig något och vi enades om att ev böter skulle vara rimligare. Och hon fick åka vidare.

Lite antiislamistisk propaganda

Hur otillgänglig jag än var inbäddad i dun päls och ylle - och hur folktomt det än var i Simrishamn en söndageftermiddag - nog sjutton blev jag tilltalad iaf. Märkligt det där hur folk alltid börjar prata med mig.

Hur som helst. En fd officer i Saddam Husseins armé bodde nu i Kristianstad och hade tänkt se sig om på Österlen. Men framförallt hade han konverterat från islam till kristendom. Han sänkte rösten - islam kommer att ta över världen. Så spände han ögonen i mig - om trettio år är Europa islamistiskt. Islamistiskt!

Ah sa jag. Det där är bara skräckpropaganda. Kina? Ryssland? Latinamerika? USA..?! Skulle inte tro det. Och fö är en försvinnande minoritet av alla muslimer islamister. Du förstår inte sa han. Du är svensk du är naiv du förstår inte. Tio minuters diskussion senare tittar han på mig med en helt annan blick. Så ber han om ursäkt för en väldigt särskild fråga. Jag gapskrattar och förstår precis. Jag är jurist svarar jag. Mänskliga rättigheter. Ah jag förstod nästan det sa han.

Diskussionen därefter var mer nyanserad. När jag fick serverat att Saddam Hussein var en dålig man men en god ledare - så fick jag kontra med att Saddam Hussein var en dålig ledare men att det ändå var fel av USA att attackera Irak. Sakerna måste hållas isär.

När vi efter trekvart lämnade varandra så bad jag honom att tona ner propagandan och istället bara vara en god förebild själv. Lär dig svenska sa jag, skaffa ett jobb och strunta i om du och din omgivning är kristna eller muslimer. Visa att du står över allt detta som du själv tycker är så fel. Visa att du kan förändra den fördomsfulla bilden av invandrare som islamistiska erövrare. Även att han var långt ifrån övertygad - så såg jag iaf att jag hade sått ett frö. Alltid något.

Nästan som en utflykt

Skillinge - Malmö en söndag är som att åka på friluftsdag. Istället för 2.01 min tar resan 3.21 min - varav 1.30 min på Simrishamns station. Utomhus. Så idag klädde jag mig i fjällis och UGGs, en medhavd tjock sjal som sittunderlägg och en pläd över benen. När allt var klart så kände jag att en termos med choklad och ostmackor saknades.

Nya favvosar

Österlen kräver sin tribut så nu är det jag som investerat i UGGs. Helt såld. Så varmt. Så skönt. Så fint. Som Shepherds fast stabilt.

Svindel

När jag åkte hem i måndags lyssnade jag på klassisk åttiotalsmadonna samtidigt som jag läste om det förändrade suveränitetsbegreppet - som Kofi Annans Two Concepts of Sovereignty och Francis Dengs Sovereignty as Responsibility. Helt plötsligt greps jag av svindel. Sådär att det riktigt sög till i magen och gick kårar längs ryggraden.

Nästan så att ögonen tåras när jag inser att jag förstår vad jag läser och att jag ser referenserna mellan raderna. Att jag kan återge materialet med egna ord för att sedan analysera och skicka vidare för kritik. Som att en tät dimma skingrats för en vacker morgondisig skog.

Känslan påminner om de olika trappstegen i ryskan. Hur jag en dag i Petersburg inte längre stavade mig igenom bokstäver utan såg ord. Känslan av att allt plötsligt är lekande lätt och en oförståelse inför vad som egentligen var så svårt. Samtidigt undrar jag i mitt stilla sinne hur jag lyckades. Ibland kan jag glömma timmarna och tårarna när jag står där vi kanten och vet att jag kan flyga. En känsla som överträffar allt.

Pedagogisk

Och fantastisk. Som alltid ryser hela jag när jag hör Leif Silbersky tala om juridik. Tänk om alla kunde resonera så klart och enkelt.
Vi sysslar ju inte med sanningen i rättssalen. [..] Vad vi sysslar med [..] är att se om åklagarens bevisning håller. [..] Den dagen då domstolen letar efter sanningen då är vi riktigt illa ute. Då dömer vi med hjärtat och inte med hjärnan. [..] Arbetar vi med hjärtat så kommer vi snett.
Juristernas hantverk är just att lära sig lämna hjärtat och följa hjärnan. Logik och konsekvens. Det är det som innebär att leva i en rättsstat.

Kollektivtrafikens årstider

Sommar solkurvor. Höst lövhalka. Vinter snö. Vår översvämning.

Lördagsadministration

Som vanligt går en stund på lördagen åt att administrera alla resegarantier för Skånetrafiken. Sanslöst verkligen. Men nu börjar ersättningarna att trilla in. Jag gör det verkligen bara för att det är så skandallöst dåligt att Skånetrafiken sätter så usla tidsramar att de själva aldrig kan nå upp till dem. Och för att de inte tar ansvar ens för att chaufförerna kan hitta till slutdestinationen. Anar att enda sättet att skapa någon slags förändring är att kräva ekonomisk ersättning.

Gott betyg

När jag växte upp hade jag någon slags känsla av att jurister och advokater visserligen var välutbildade och skickliga - men också att de var kyliga och opålitliga på nåt vis. Minns när mamma häromåret sa till mig att när hon ser vad jag arbetar med så hade hon också gärna velat bli jurist. Sagt alltså av min mamma som alltid annars vurmat för kreativa yrken som arkitekt. Värmde rakt genom hela hjärtat.

Unga gamla

Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta. Pappa fick ett brev från äldrevården om informationsmöte. Tydliga direktiv för färdtjänst och handikapphjälpmedel. Stor text. Enkla ord. Visserligen är jag övertygad om att de menar väl men det är så ur tiden att det för oss framstod som fördomsfullt och världsfrånvänt. Pappa kan knappast vara den enda åttioåring som arbetar heltid med allt vad det innebär.

När jag mållös tittar på pappret och frågar pappa om han inte ska ringa och avstyra det hela tittar han oförstående på mig och frågar: RINGA? Så spricker hela han upp i ett leende. Jag måste väl ändå mejla så att de verkligen förstår att jag är med i tiden.

dygnat

Vänt på dygnet. Haha. Ung & bortskämd.

Att lära känna Kina

Besök de utskällda kinesiska fabrikerna och lär känna fabriksarbetarna. Fråga varför de är där och om de trivs. Följ med dem hem på middag. Lär känna deras ursprung i en annan del av Kina. Och gör detta med humor på en härlig kinesiska. Kinas mat - bra TV när den är som bäst.

Oslagbar trio

Regnet har öst ner över Österlen inatt och när jag kom till Lund imorse var marken täckt av snömodd. Känsla av att jag kanske inte ens kommer hem ikväll. Men humöret är på topp eftersom jag givetvis är stassad i fjällis och tretorn. Varm torr och glad.

Vansinnigt snyggt modereportage

Typ det snyggaste någonsin. Ingmari Lamy i Lanvin@H&M för Rodeo.

Kritiskt tänkande i Kina

Skrattar och ryser om vartannat. Lyssnar på Hanna Sahlbergs fantastiska reportage från ett Kina som annars inte finns i mediabruset. Överraskande underhållande och gripande - det här är radiojournalistik när den är som allra bäst. Sahlbergs nyanserade kommentarer håller alltid högsta klass - dessutom på en himla fin kinesiska.

Georgiennostalgi

Idag har jag pratat Georgien på lunchen och blev så nostalgisk att jag faktiskt bläddrat igenom hela mitt georgienarkiv. Herregud så mycket upplevelser per kvadratminut. Både saknar och saknar inte. Märkligt det där. Men tog nog några av mina bästa foton någonsin där. Kanske att jag skulle ge ut en georgienbok ändå.

Tak

Fysik för poeter

Fysikprofessorn Ulf Danielsson var sommarpratare i somras. Lärorikt och tankeväckande på samma gång. Särskilt efterhandskonstruktionen av ödet. Men den här frågan påverkade mig nog allra mest:
"Folk frågar hur man kan komma från ingenstans och göra en akademisk karriär. Ingenstans. Jo de kallar det så. Men jag ska berätta hur det ser ut i ingenstans."

Och så berättar han om morfar som var konstnär och tog med sig mormor till New York. Om pappa som genomförde noga planerade skogsexperiment. Om de politiska diskussionerna hemma. Om naturen och skogen och sjön. Ingenstans finns liksom ingenstans.

Ljusglimtar

När jag lämnade lyan i nevvan räknade jag till tolv tändare och fem tändsticksaskar. Känsla av att min föregångare lämnat sina spår.

Köldskräck

Sen min tid i Georgien har jag rena köldskräcken. Märkligt det där för jag har aldrig haft problem med kyla tidigare. Men nu är det som att min kropp minns kylan och blir skräckslagen så snart det är under 19 grader inomhus. Särskilt när jag kliver ur duschen. Värmepannan har varit avstängd ett par dagar så köldchocken vet inga gränser.

Sotat

Visserligen har vi haft sotaren hemma vart fjärde år sen jag var liten - men det är ändå nåt visst med de gamla skråyrkena. Så när sotaren kom idag kunde jag inte låta bli att följa med runt för att lära mig lite.

Om att växa upp på en restaurang

Tina Nordström tillhör inte mina favoriter - men hennes beskrivning av sin barndom var väldigt träffande. Jag har ju också vuxit upp på en restaurang - om än först från åtta års ålder. Inga hemmanycklar inget kök inget kylskåp och framförallt - ständigt en massa människor mitt i familjen. Lyssna på Sommarpratarna 47.40.

Dagsverke

Uppvuxen på restaurang bestämde jag mig tidigt för att inte själv driva restaurang. Villkoren är tuffa och chargongen stundtals hård. Men ibland tjusas jag ändå av restaurangvärlden. Som igår när mamma och jag hade en catering för 32 personer. Adrenalinpåslag från lunchtid fram till midnatt. Listor över allt som skulle med, check när det packades in i bilen, check när det packades ur i stan.

Dukning och blomsterarrangemang klart i tid. Fördrink i tid. Förrätt i tid. Servering av dryck. Presentation av förrätten. Avdukning. Servering av dryck. Presentation av buffén. Buffé. Servering av dryck. Omtagning. Avdukning. Presentation av desserten. Presentation av oss själva och vår företagsidé. Dessert. Avdukning. Kaffe och kaka i salongen. Under tiden diska undan ställa i ordning packa lådorna. Allting gick perfekt. Vilken känsla. Det här är det allra bästa med restaurangvärlden. Sällan får man en sån känsla av belöning när dagen är slut.

Bildt om Afghanistan

Lugnt pedagogiskt och enkelt om Afghanistan. Dessutom belägg för min tes att talibanerna mycket väl kan ha koll på svensk inrikespolitik.

Taxifrossa

Visst. Nu åks det taxi som aldrig förr. Sträckan Simrishamn - Skillinge trafikeras av två bolag - Österlen Taxi som jag har åkt med tidigare och Olles Taxi som jag åkte med ikväll. Båda bolagen är proffsiga och trevliga - men jag föll lite för det faktum att Olles Taxi är ett ärvt familjeföretag. Tror dessutom att Olles är mer prisvärt. Bra att veta.

Buss på villovägar

Tågersättningsbuss från Malmö till Simrishamn låter inte särskilt upplyftande. Men när chauffören på bred västgötska i Ystad deklarerade att han aldrig kört mellan Ystad och Simrishamn började jag ana underhållningsvärdet på resan. Och mycket riktigt - en kaxig resenär stegar fram för att beskriva vägen som hon kan på sina fem fingrar. Snart är vi mer vilse än vad som egentligen är fysiskt möjligt. Kors och tvärs - eller vad sägs om ordningen Köpingebro Gärsnäs Smedstorp Tomelilla Simrishamn..?

En passagerare uppvisade dessutom snudd på obligatorisk hänsynslöshet i sådana här situationer när han skrek att det var skandal och att han skulle hem NU trots att vi var nära en station med anknytningsbuss för en annan passagerare. Festlig prick. Själv tog jag det piano eftersom jag har lärt mig att ta taxi.

Champis och Trams

Alltså jag har sån hemlängtan så jag dör. Men först på måndag bär det av hemåt för orangefluffigt sällskap och skogspromenader.

Aung San Suu Kyi frisläppt

Visserligen har det varit känt att hon förmodligen skulle släppas efter valet - men med Burmas militärjunta vet man aldrig säkert. Tydligen är frigivningen villkorad och säkert finns en hel del baktankar med frisläppandet - men man ska inte underskatta symbolvärdet för folket.

Apropå arbete

En annan sak som slog mig när jag såg Ung & bortskämd var synen på arbete som vägen till konsumtion. Ett halvår vid bandet en vecka på Kreta. För mig handlar arbete om att utvecklas, att träffa likasinnade, att vässa sina argument och att kunna påverka såväl sin egen livssituation som världspolitiken. Konsumtion är bara ett luftslott.

Om Ung & bortskämd

När jag såg Ung & bortskämd så blev jag helt ställd. Jag utgick från att det skulle handla om bortskämda barn i en miljö av överflöd. Inte nonchalanta barn som utnyttjar slitna föräldrar som gett upp sitt liv för barnen. Förhållandet verkade sjukligt på nåt vis - respektlöst. Barnen såg inte alls hur trötta föräldrarna såg ut och vilka uppoffringar de verkade göra. Föräldrarna i sin tur verkade inte alls inse att de mer eller mindre avsagt sig sitt eget liv.

I Debatt berättade en företagsledare om vad som krävs av en anställd. Och jag tänkte verkligen på det när jag såg programmet - att det jag har haft mest användning för i yrkeslivet är sådant som jag inte har lärt mig i skolan. Att våga och kunna ta ansvar, ta konkreta initiativ, skapa struktur och ordning. En annan person i Debatt påpekade träffande att det inte längre är föräldrarna som vägleder barnen utan tvärtom.

Samtidigt måste jag tillägga att barnen och föräldrarna - och deras ömsesidiga förhållande - tedde sig annorlunda i Debattstudion. Visst är det skrämmande om svt triggat igång serien - och ett ämne i sig - men skönt att barnen och föräldrarna verkade vettigare iaf.

Stolt

Idag förutsatte en ukrainska att jag var litauiska pga min accent på ryska. Väldigt stolt att min ryska är så bra att jag förutsätts vara iaf östeuropé. Nästa steg är väl att tas för ryska haha.

Orsak och verkan

Välskriven ledare om något jag själv grunnat på länge - medias förvrängda orsakssamband. Tacksamt att få pusselbitarna serverade.

Inte bara elände

En sak som är bra med Skånetrafiken är de nya fina kortfickorna. Man blir så glad av de klara färgerna och den vita Jojo-loggan. Läs mer om uppdraget hos formgivaren Uffe Pettersson.

Finn fem fel

Inte särskilt förvånad över att Urban Ahlin anklagas för sexuella trakasserier. Samtidigt noterar jag följande. Kvinnan blir omplacerad. Anklagelserna utreds inte. Ahlin får ett enskilt samtal. Sahlin har känt till det hela i två år. Den grävande journalistiken lyser med sin frånvaro.

Testa geografikunskaperna

12 av 15. Inte så tokigt ändå. Klurigt bara att Karlskoga ligger i Örebro län och inte Värmlands län. Testa kunskaperna på SvD Quiz.

Aldrig för sent att ändra sig

Jag börjar faktiskt gilla Jan Björklund. Vet inte om det beror på att jag uppskattar konsekvens och ärlighet, eller för att han nu har rimligare argument. Men jag håller helt med om att grundläggande faktainlärning är ett krav för mer abstrakta och holistiska resonemang. När jag ringde försäkringsbolaget för en utlandsförsäkring för Georgien kan jag meddela att de inte visste var Georgien låg - eller ens att det fanns.

Uppdatering: Efter några kommentarer nedan är jag beredd att återgå till status quo. Ränderna har nog inte gått ur - Björklund förespråkar enkla genvägar i en svartvit värld. Som vanligt. Synd!

Konspirationsteori efterlyses

Foto lånat från Digital Desktop Wallpaper
Att jag inte kunde hitta gem varken på Malmborgs, Gleerups, Åhléns eller Akademibokhandeln förtjänar nästan en konspirationsteori. Men vilken skulle det kunna vara..?

Charmigt

Apropå kvinnoidealen nedan kunde jag inte låta bli att skratta när jag - trött jurist med väskor fulla av lagböcker - gick förbi tre supersöta tjugofemåringar i Malmö ikväll. Jag tror om jag ska vara ärlig att de trodde att jag skulle bli lite skraj - för det var mörkt och lite avskilt och de hängde i hoodies utanför en spellokal. Men jag är inte särskilt rädd av mig så jag fortsatte mot dem för att gå förbi. Då log två av dem jättesött och sa hej. Inte tja utan hej. Det tyckte jag var väldigt fint.

Annas eviga om kvinnoideal

Tittade på Annas eviga för första gången ikväll. Om kvinnoideal med gästerna länspolismästare Carin Götblad, skådespelare Lo Kauppi och professor Karin Johannison. Med reservation för att flera viktiga frågor liksom rann ut i sanden - så var det väldigt intressant. Särskilt att kvinnor hålls på mattan av sitt dåliga självförtroende. När en ung kvinna väl har lyckats vara smal, snygg, populär, välklädd, lyxig och uppvaktad - så är hon både ruinerad och omsprungen i karriären.

Håller verkligen med länspolismästaren om att utseendetankarna minskar när man arbetar med något viktigt. Eftersom jag själv arbetar så otroligt mycket så ger jag också mig själv friare tyglar vad gäller utseende. Kanske också för att jag har äldre och lite galna föräldrar. Men inte att jag köper ny väska förrän den jag har är i bitar. Med gott självförtroende, humor och självinsikt kommer man så vansinnigt mycket längre än med smala ben. (Förutom i maraton förstås.)

När jag har haft riktigt stressiga perioder - som när jag var Q - så hade jag nästan uniform. Alltid samma cocktailklänning - alltid samma balklänning. Det roliga var jag ändå alltid fick så himla mycket komplimanger. Nada tid och nada deg. Me like.

Kusligt

Idag läste jag en våldtäktsdom från Liberia. Det mesta återstod att önska vad gällde såväl förundersökning som rättegång och dom. När jag satt på tåget hem så fick jag en déjà vu från 2007 då vi läste rättsfall från Rwanda. Så kusligt. Jag minns varenda detalj från resan mellan Malmö och Lund när jag läste rättsfallen. Hur beskrivningarna var så grymma och så noggrant återgivna att jag var tvungen att titta upp och ut på det vackra skånska landskapet. Hur rwandiska radiomeddelanden blandades med utrop för Burlöv, Hjärup och Åkarp. Lite samma känsla ikväll. Så avlägset och ändå så verkligt.

Så enkelt

Bara genom att räkna upp ursprunget bakom typiskt svenska företeelser motbevisar Anders Johnson SDs bild av invandrare.

Hahaha

Skandaltrafiken såklart. Alldeles glömt. Tack Caroline!

Ovanligt skarpt av Wong

Ola Wong är en av mina favoriter men sällan har jag läst honom så upprörd som i gårdagens krönika om kungafamiljen. Och faktum är att jag är väldigt förvånad om det är så att kronprinsessparet inte lät sig intervjuas av kinesisk press. Det hör väl ändå till kutym när man är på officiellt besök i ett annat land.

Dagens konspirationsteori

Efter några månaders pendling Hela Skåne lutar jag åt att Skånetrafiken drivs av De Stora Onda Oljebolagen som vill få människor att köra bil. Eller kanske Mäklarnas Sammansvärjning i Malmö som vill att alla människor packar sig som sillar för 50 000 kr per kvm. För Skånetrafiken är oförklarligt självdestruktiv.

Om det nu tar fyra timmar att ta sig tvärsöver Skåne och jag är medveten om det så planerar jag min tid därefter. Men om Reseplaneraren ger mig ett garanterat framkomligt förslag på knappa två timmar så köper ju jag det. Det är ju de som är proffsen.

Men nu har jag lärt mig att ett tryggande grönt G och två timmar snart resulterar i ytterligare ett par kalla timmar utanför låsta och släckta stationshus i Simrishamn eller Ystad. Självklart har jag skickat in formulär efter formulär för resegaranti - men inga svar. Jag har tagit taxi och skickat in kvitton men inga svar. Tills idag när jag fick så nock!

Trots att jag var mitt allra artigaste jag så insåg killen på stationen att detta var droppen. Ytterligare ett fyratimmarspass när allt var garanterat - perfekt väglag, oklanderliga passagerare, lite trafik - och ÄNDÅ försenat. Jag fick numret till förseningsansvarige i Hässleholm.

Grönt G? Ja. Taxi sa hon då lakoniskt. Ersättning? Ja svarade hon uppgivet, men handläggningstiden är två månader. Okej sa jag och ringde taxi. Men tji fick jag och ännu en möjlig konspirationsteori - för båda taxibolagen i Simrishamn var fullbokade en timme framöver.

Är tåg populärt eller SJ kass..?

Förebild

Foto Linda Axelsson
Tänk att lyckas bli helikopterförare 1990 och fortfarande - med visst uppehåll - arbeta med det tjugo år senare. I Afghanistan. Svenska kvinnor skulle behöva lite mer skinn på näsan känns det som.

I Need A Dollar

And if I share with you my story would you share your dollar with me.

Modereflektioner

I somras hade jag såna modediskussioner med en av mina absolut coolast och snyggast klädda vänner. Alldeles unik kliver hon fram på gatan på långa långa ben i fantastiska kreationer med en air av oberördhet. Hur gör hon. Jag tittar mig inte i spegeln när jag går hemifrån sa hon med ett gapskratt - för då börjar jag tvivla.

Så funderade vi kring modebloggare och fashionistas. Givetvis dissar vi båda Ebba von Sydow och Sofi Fahrman. Elin Kling då. Bah! svarade min fina vän. Aldrig. Supersmala människor som tar på sig en trasa och kallar det mode. Hon menade att de helt har missat modets själva kärna - uttryck och mod - och framhöll istället Anna dello Russo.

Sartorialisten får nog vara min inspiration tills vidare. Gillar hans flickvän Garance Doré också. Och så lite mer modeakademiska On the Runway. Ibland gillar jag Stockholm Streetstyle och Copenhagen Streetstyle - men mycket får man ta med en nypa salt. Carolina Gynning och Andreas Wijk förstås. Någon som har andra tips..?

Desto bättre

Då tycker jag att opretentiösa Show by Kling med hemmahos och lite spontana modereflektioner är betydligt bättre. Men Ellos känns oklart.

Outgrundligt

Egentligen är det bara ett enda stort mysterium varför det inte finns modeprogram på svt. Minns höst- och vårkollektionerna presenteras av den karakteristiska rösten när jag var liten. Och hur jag satt som klistrad vid Fashion TV. Sen blev det bara mörkt. Tills plötsligt i förra veckan när Ebbas Stil dök upp. Och inte blev det ljusare.

Ebbas grunda kortintervju med vackra och sköna Marina Kereklidou var bara så fånig. Inga följdfrågor inga vinklingar inget djup. Bara frågan om hon var starstruck. Men med tanke på att själva reportaget från Fashion Week var väldigt bra - och förmodligen inköpt - så undrar jag varför man inte proddar ett genuint bra modeprogram utan Ebba.

Brett försvar

Intressant att se ett så brett försvar för Sofia Arkelsten. Inte bara Carl Bildt, Alf Svensson, Carl B Hamilton och Fredrick Federley, utan även en väldigt läsvärd debattartikel av socialdemokratiske Widar Andersson från Östergötland. Särskilt gillar jag Alf Svenssons och Dan Olofssons fråga "Vad gör vi med den minoritet av journalistkåren som ständigt skapar moralpanik?". Moralpaniken är ju som ett gift.

Själv har jag funderat en hel del och lyssnat till Claes Sandgren i såväl radio som TV. Men när jag läste Hamiltons resonemang kring LO och Anderssons resonemang kring företagare i riksdagen kände jag att debatten verkligen har fel utgångspunkt. Visserligen tillhör inte Sofia Arkelsten mina favoriter - men jag tycker ändå att det är driftigt av henne att sitta i styrelser och förkovra sig i frågor på plats. Inte heller känns en kort och öppet redovisad studieresa som en muta. Anar att hon hade röstat för kärnkraften även utan resan till Finland.

Gillar särskilt Federleys relativt trovärdiga konspirationsteori:
Många ser framför sig ett blodoffer till och det är också en förhoppning hos många att knäcka moderaternas faktiskt lysande strategi och utnämningar.

Däremot lyser försiktighetsminister Reinfeldt med sin frånvaro.

Plats och sammanhang sakligt motiverade och alltså ingen muta.

Apropå jantelagen

Alltså nu är jag så trött på det där med jantelagen. Som om inte människor i andra länder skulle vara avundsjuka och missunnsamma. Möjligen lägger en mer öppet förekommande svågerpolitik och korruption åtminstone på ytan band på missunnsamheten. Och visst kan jantelagen ses som baksidan av jämlikheten liksom en del av vårt lutherska arv. Men ärligt. Så himla annorlunda är det inte utomlands.

Obekvämt

Åh så glad jag blev när jag läste Brännpunkt imorse. Eftersom jag är fullständigt Studio Ett-beroende förstår jag exakt vad hon menar. Det tjatiga påandet av nyheterna. Kommentarsreferenserna som liksom hänger i luften nånstans mellan P3 och P4. Och så lågvattenmärket - intervjun med Ann Söderlund. Jag blev bara så ledsen att de lade 15 min på någon som varken de - eller för den delen hon själv - förstod.

En annan sak jag har tänkt på är att när någon i de här friare inslagen börjar prata andlighet eller tankar så blir journalisterna obehagliga till mods. Minns när Fredrik Lindström blev ifrågasatt. Eller när fridykaren tappade båda journalisterna direkt. Förvirrade Ann Söderlund som möttes med skepsis och tystnad. Dessa journalister bör hålla sig till det de kan - och kan bra! - att vara korrekta och prata nyheter och politik.