Nya direktören för Raoul Wallenberg-Institutet

Häromdagen intervjuades Marie Tuma i Studio Ett. Temat var hennes fem år som åklagare vid jugoslavientribunalen i Haag och därefter fem år som domare i Bosnien-Hercegovina. Intervjun vacklade lite vid ett par tillfällen - filosofiska frågor är inte journalisternas starka sida - men det var väldigt intressant att höra om hennes erfarenheter.

Flera gånger återkom hon till sin nyfunna ödmjukhet som följd av allt som hon hade sett. När jag själv träffade henne första gången för ett par veckor sedan var det just ödmjukheten som slog mig. En person med fötterna på jorden och en genuin känsla för sina medmänniskor. Journalisterna verkade dessutom väldigt tagna för i nästa sändning rekommenderade de intervjun om man ville få perspektiv tillvaron.