måndag, oktober 25, 2010

Eftertanke

Eller kanske majoriteten av svenskarna är så grunda och vulgära som Tina Nordström. Eller självkära och i fullständig avsaknad av stil som Ulf Malmros. Eller åtminstone finner det underhållande. I så fall har ju svt prickat rätt i fråga om igenkänningsfaktor och underhållningsvärde.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Och stil - det har ju du. Not.

Elina Jonsson sa...

hahaha vilket bittert inlägg :) räknade minutrarna efter mitt eget bittra inlägg..!

Elina Jonsson sa...

men titta gärna på programmet och fundera över om personerna öht har något att säga varandra. liksom om pubertala kroppsfrågor bör avhandlas vid en middag..?

Anonym sa...

Bör och bör, intressant att någon som är så självuppfylld som fröken, icke besitter den minsta sjävinsinkt, men därom kräver av andra. Pinsam tant.

Elina Jonsson sa...

hoppla! då har du nog inte läst så mycket i bloggy. icke förståren eder heller ironi ;)

Peter Madison sa...

ett annat underhållningsprogram som var lite roligare att se var "Så mycket bättre" på TV4. Undrar om inte 4:an överträffade sig själva där...

Elina Jonsson sa...

helt ärligt så har jag svårt att avgöra om du är ironisk eller inte :)

förutom att det kändes som en kopia av stjärnorna på slottet fast med sjukt plastig scenografi - så tyckte jag att petters version av stockholm i mitt hjärta var riktigt bra.

Peter Madison sa...

Okej, bara så du vet. Ironi är INTE min starka sida! (obs! inte ironi!)

Visst var det en plankning av Stjärnorna på Slottet men tyckte ändå det var ett bra grepp att andra artister tolkar andra artisters låtar. Själv gillade jag Di Levas låt.

Elina Jonsson sa...

haha okej tack :) jag gillade också di levas låt. öht var det intressant att se tre generationers artister - berghagen di leva och petter - och hur de bemötte varandra.