Som sagt så är jag svag för action och på sitt säregna vis kvalar Crouching Tiger in väl. Älskar de övernaturliga slagsmålsscenerna. Visst märks det att filmen har några år på nacken - scenerna hade förmodligen gjorts något annorlunda idag - men gillar det bara än mer just därför. Samtidigt känns den tidlös. Sen älskar jag ju att titta på kinesisk film just för kinesiskan. Men det är ju av förklarliga skäl.
lördag, oktober 09, 2010
Crouching Tiger Hidden Dragon
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Dansen på trädtopparna.
Jag var ju så förtjust i samurajer och ninjor (?) som liten. En helt annan värld.
Crouching tiger kom i kölvattnet av Matrix och jag tyckte det var samma fantastiska koreografi i de båda, om än i olika miljöer.
Sedan kom Hero som jag gillade än mer än Crouching Tiger. Den hade de atletiska kampscenerna samt ett större filosofiskt register.
Ytterligare något år senare var det dags för Flying Daggers, men det var inte samma upplevelse.
aouch. matrix kvar att se. liksom hero uppenbarligen. flying daggers kanske jag ska lämna än så länge. har du förresten sett devils on the doorstep..?
Nope, can't say that I did. Sevärd?
I säng med dig nu! Sov gott!! :o)
tyvärr har jag inte sett den - men min syssling klippte den :)
Skicka en kommentar