New York då och nu

Häromveckan såg jag Martin Gelins länk till pre-finanskrisen i USA. Visserligen skriven för två år sen men lika aktuell förra sommaren. Själv var jag helt fascinerad av överflödet och den totala excessen. Nu när jag är tillbaka så har många av mina vänner ändrat livsstil totalt. Skillnaden är slående. Folk håller tom rent fysiskt hårdare i sina saker.

När jag cyklar till reppen på en folktom First Avenue i morgonsolen lyssnar jag på fina Nina som givetvis sjunger om då och nu och tänker på hur nyttigt det ändå är för väldigt många att tänka om.

Well once I lived the life of a millionaire
Spending my money, I didn't care
Takin' my friends out for a mighty good time
Buyin' boot leg liquor, champagne and wine

Then I began to fall so low
Couldn't find me no friends
Had no place to go
If I ever get my hands on a dollar again
I'm gonna hold on to it, till the eagle grins

I said nobody knows you
When you're down and out
In your pocket, you ain't got one penny
And your friends, you didn't have any

Just as soon as you get up on your feet again
Here they all come, they say that they're your long-lost friend
Oh lord without a doubt

Nobody wants you
Nobody needs you
Nobody wants you
When you're down and out