Visserligen har jag en dämpad iakttagelseförmåga nu när jag har Lisbeth Salander i öronen vart jag går. Men kunde inte låta bli att höra att en man bakom mig kommenterade min klänning. Lite diskret tittar jag på honom när han energiskt studsar förbi. Stora hornbågade glasögon och mumlande för sig själv. Inte the average oh-you-are-so-gorgeous-honey-uh-uh som jag numera är ganska van vid i mina kvarter. Nästan lite cool tänker jag när jag plötsligt börjar gapskratta. Han har en banan i bakfickan. Alltså mina kvarter är inte riktigt kloka.
lördag, april 26, 2008
Man med banan i bakfickan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hahaha! Underbart! Och att du fick en bild på honom också - attans vilken reaktionsförmåga!
haha i de här kvarteren har jag ständigt kameran i handen. vardagen här är minst sagt bisarr.
ikväll hoppade en hel indisk familj ut ur en taxi vid min dörr och drog glatt hojtande med sig chauffören för stort familjefoto framför taxin - uppenbarligen god service. medan bilarna bakom tålmodigt väntade. mycket underhållande.
haha ja, egentligen är det ju inget underligt, men jo, det ser ju lite komiskt ut, med en banan i baken
haha, du får ursäkta, men jag var bara tvungen att göra en senryu (en specifik japansk diktform) på den:)
~
banan i baken
gul eller brun, vem så vet
smaka som baken
~
Skicka en kommentar