Libyen utifrån folkrätten

Säkerhetsrådets resolution 1973 om ett militärt ingripande i Libyen för att skydda dess befolkning är mycket läsvärd. Såväl folkrättsexperter som Ove Bring och Diana Amnéus som ministrar och exministrar talar om denna resolution som glasklar och efterlängtad. Kanske inte helt lätt att förstå varför om man inte är folkrättsjurist.

Så mycket bättre då att Diana Amnéus och Gregor Noll häromveckan gjorde en Instant Analysis av resolutionen. Diana beskrev den helt enkelt som ett Kinderägg. Det är nämligen första gången som en resolution innehåller alla de tre avgörande beståndsdelarna för att ett militärt ingripande till skydd för ett lands befolkning ska vara möjlig.

1. Säkerhetsrådsbeslut för en militär intervention under FN-stadgans kapitel 7 för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. I detta fall en humanitär intervention vilket dock är ett begrepp i förändring.
2. Tolkning av den endast tio år gamla principen om Ansvaret att skydda - Responsibility to Protect - RtoP.
3. Skydd av civila - Protection of Civilians - POC - som mandat utan samtycke av landets regering. Hittills har mandat för skydd av civila endast använts av fredsbevarande styrkor som per definition opererar i samtycke med landets regering.

Det historiska är alltså att resolutionen innehåller alla tre delar. Och storheten rent folkrättsligt är nästan omöjlig att beskriva i ord. Hoppas verkligen att det fungerar i praktiken så att Libyen snart har fred.