Och jag tänker på döden. Egentligen gör jag det ofta så det är inget märkvärdigt i sig. Mina föräldrar har alltid varit väldigt öppna med det faktum att vi alla kommer att dö förr eller senare och jag har noggrant upprättat testamente. Men när jag nu lite mer konkret ska bestämma mig för begravningen är jag helt renons på känslor. Kista, musik och kyrka känns avlägset. Kremering eller jordbegravning ännu mer.
Medan jag funderar på ovanstående så formulerar jag mitt elektroniska testamente eller testamentet för mina sociala medier. Frågorna som uppstår är inte lätta på något som helst vis. Vem ska få läsa allt som jag har skrivit på mackie. Vem ska få bestämma över bloggy. Vem gör vad med mina foton. Vem vill ta ansvar för att avsluta min facebook. Svårt att vara efterlevande inte minst. Så jag tar gärna emot tankar och sidor. Samtidigt känns dokumenten lite grann som peppar peppar..
måndag, april 25, 2011
Söndagskväll
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Det är ett svårt ämne.
Jag vill ha en minnesstund. Kremeras. spridas någonstans fint. sen ska min vän kalle sjunga och spela come as you are med nirvana. twitter ska avslutas. fb ska finnas kvar så de som vill kan få ha det som en virituell minneslund. har en än vän som gick bort ung och man kan gå in och kika när man saknar.
lite av mina tankar.
åh vad fint. känns tryggt att du har tänkt igenom det så väl och att det är så väldigt gustaf. #inspirerande
=)
har funderats endel över det där. har många i min ålder som gått bort. då börjar man fundera.
skönt att ha tänkt igenom sig själv lite för då är det lättare att prata med andra. och pratar man med andra känns det mindre ensamt och mer som en del av livet. samtidigt oändligt svårt.
visa ord i vanlig ordning min vän. fint.
detsamma.
(nu skulle jag egentligen bara velat klicka på like på din kommentar - så snabbt man vänjer sig vid nya features.)
Skicka en kommentar