Det är ingen hemlighet att jag gillar Gudrun Schyman skarpt. Läste igenom hennes talibantal idag och med vissa ideologiska reservationer tyckte jag att det var väldigt bra. Och modigt. Titta bara på hennes resonemang om klass och kön som arbete och kärlek. Hur många politiker vågar prata om kärlek som grund för vårt samhälle.
"Jag ska prata mer om kärlek. För det gäller att sätta ord på det som verkligen är viktigt i livet och i samhället.
Den ojämna fördelningen, och den usla värderingen, av kärleken och omsorgen är grunden för den rådande könsmaktordningen. Vi kvinnor ska ha omsorg om någon annan - och vara till för någon annan - medan mansrollen innehåller en självklar egocentrering - att vara till för sin egen skull. Vill vi, och vågar vi, så ser vi det här överallt; på jobbet, i hemmet, i sängkammaren och djupt inne i våra könsformade identiteter.
Som feminist är jag övertygad om att det här går att ändra på. Det är ju vi själva som skapar könsidentiter och könsmaktordning, alltså kan vi också förändra dem - om vi vill. Jag säger inte att det är lätt eller att det inte kommer att ta tid. Men för en verklig förändring krävs att vi kvinnor tillsammans revolterar mot den rådande ordningen. Och att ni män ger avkall på era privilegier och också revolterar mot den rådande ordningen genom att vägra den utarmade och stereotypa könsroll, som det traditionella samhället erbjuder."
Lite längre ner analyserar Schyman själv reaktionerna på talet:
"Det finns inget skäl att tro att dessa förhållanden baseras på någon naturlag, eller att våra gener eller hormoner tvingar oss till denna ojämlikhet. Alla kvinnor och alla män avviker på något sätt från de könsnormer som dominerar. Kvinnor har ingen särskild förmåga att ge omsorg och kärlek som inte män besitter. I detta ligger tron på förändring: eftersom könsidentiteter och könsmaktordning är skapade av människor så kan kan vi som människor också förändra dem. Min vision är ett samhälle där en människas kön överhuvudtaget inte spelar någon roll för hur han eller hon bemöts. Alltså: ett samhälle som i praktiken respekterar varje människas lika värde."
Framförallt gillar jag att hon aldrig tar avstånd från sina tidigare uttalanden, utan konsekvent står för sin livsåskådning och sin politik.
onsdag, april 13, 2011
Dagens rekommenderade läsning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
R E S P E K T
TACK! Och visst är det bra..!
Skicka en kommentar