Det var minst sagt turbulent på FN 2009 när Goldstonerapporten presenterades. Richard Goldstone hade lett en kommission som i rapporten anklagade såväl Israel som Hamas för krigsförbrytelser. Rapporten politiserades snart och Goldstone förklarade diplomatiskt att Israel inte hade visat vilja att samarbeta med kommissionen.
Nyligen skrev dock Goldstone en artikel i Washington Post att om rapporten skrivits i större samarbete med Israel - dvs idag - så hade rapporten sett annorlunda ut. Själv kan jag tycka att en sådan artikel inte skulle behöva skrivas. En rapport som skrivs två år senare och med mer information måste per definition se annorlunda ut.
Tyvärr så har den här senaste artikeln tolkats av såväl israeler som palestinier som en avbön från den skarpa och välbehövliga kritiken. Desto bättre då att William Schabas inte tolkar artikeln som en avbön utan snarare ett förtydligande. Däremot efterlyser Schabas större fokus på självbestämmande för Palestina och jag kan inte annat än hålla med - det är ju trots allt själva grundfrågan.
lördag, april 09, 2011
Ingen avbön
Upplagd av Elina Jonsson . 15:37
Etiketter: fn, fred och konflikt, mänskliga rättigheter
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar