Klassisk gatuvy

Så mycket mer classy än Genève..

Newyorksk klassiker

Eftersom många newyorkare bär upp sina cyklar till lägenheten så ids de sällan ta med låset. Vissa lämnar tom låset vid kontoret. Ensamma lås är alltså sällan övergivna.

Allt annat än raka puckar

Karin Thunberg försöker bena ut Tom Malmquist. Hockeyjuniorstjärnan som började skriva poesi och inse att det inte är någon större skillnad på kvinnor och män. Intervjun är lika böljande och komplex som dikterna i sig och alltså långt från titelns raka puckar.

Sitter i ett genomrökigt brunt Vienna Café och så känns det bara så himla Genève...

Kubas lobby

Hans Blix om fred

När jag gick förbi tidningshyllan med Svenskar i världen och ser meningen "Årets Svensk i Världen 2009 berättar om sina internationella uppdrag och framtidsplaner" som beskriver 81årige Hans Blix blir jag helt varm. Som mamma och pappa som snart är i samma ålder och alltid planerar något nytt. Kanske också därför de nått den åldern när jag tänker efter. Hur som helst. Blix tankar om fred - som tyvärr inte publiceras på SVIV:s hemsida eftersom den på betalmanér bara publicerar 3/4 av intervjun - publiceras därför här!

"Trots världens alla problem är det ändå med tillförsikt som Blix ser på världens framtid. Han poängterar att allt större delar av världen lever i fred för vart år som går.

- I det gamla Grekland kunde man föra krig om en kvinna, Helena av Troja, i dag för inte länder krig om kvinnor. På 1200-talet nackade vi varandra rätt friskt innanför Sveriges gränser. I dag är det snudd på uteslutet att vi skulle kunna få krig i Europa. USA slogs ofta med Mexiko, det är otänkbart i dag.

- Det finns många oroshärdar kvar, som Taiwan och Kina, Kashmir mellan Indien och Pakistn samt mellanöstern och Afrika, fast sakta men säkert hittar nationer allt oftare fredliga lösningar på sina tvister. Tack vare ökat ömsesidigt beroende och pragmatism tycker jag att det på sikt ser ganksa hoppfullt ut."

Sergio en vecka senare

När jag lämnade biosalongen var jag helt tyst. Lycklig och ledsen på en och samma gång. Fylld av tankar har jag haft svårt att lägga denna karismatiske Sergio åt sidan - liksom givetvis FN:s bristande säkerhetsrutiner. Inte heller kunde jag låta bli att jämföra storslagenheten i en enda människas liv med litenheten i mitt eget.

Men snart så började min mer journalistiska sida vakna. Ingen kan vara så perfekt. Det här var ju rena martyrdöden. Snart hade jag ringat in följande. Sergio hade ett lätt revolutionistiskt förflutet - vilket iofs inte alltid är fel. Sergio var starkt kritiserad för att gå krigsförbrytares ärenden - vilket kan vara en omskrivning för att de facto nå en lösning. Sergio var notoriskt otrogen - vilket mest är ett tidstecken. Sergio hade ständigt favoriter bland kollegorna - vilket mest motsäger filmens beskrivning av en lagledare. Sergio hade dessutom förhållanden med sina kvinnliga kollegor - vilket väl bör vara undantag snarare än regel.

Visserligen verkar han ha varit en otroligt karismatisk och dynamisk person - men samtidigt går mycket av hans gärning emot öppenhet demokrati och jämställdhet. Så då är frågan om man måste vara en karismatisk stilig man utan större samvete med förkärlek för korta intensiva förhållanden - för att bli en FN-stjärna. Själv har jag otroligt svårt att se en kvinna med samma resumé och charm - få såväl kollegornas som folkets bottenlösa kärlek.

Intressant nog så var det en italiensk diplomat som avbröt mig i mina tankar och menade att en kvinna visst kan vara en stjärna som Sergio. Minus kärleksaffärerna förstås. Men att hon ännu inte finns på film. Diplomaten förklarade det som om han satt inne med all världens visdom och jag var fascinerad över att det var han och inte jag.

Mina egna erfarenheter visar om och om igen att det är otroligt svårt att vara kvinna och göra en liknande resa. Samtidigt är jag fascinerad över hur Sergio vände alla komplimanger och all uppmärksamhet - som i mycket påminner om en kvinnas situation - till sin fördel. Själv lägger jag för mycket energi på att irritera mig.

Men mest av allt är jag lättad över min fördjupning i ämnet - så att jag inte längre ser Sergio som en ikon utan som en hel vanlig dödlig människa som inspirerar och förargar i lika delar. För mig är en sådan bild mer inspirerande än den som HBO presenterade i torsdags.

Sergio

I torsdags var jag på premiären av Sergio. Tio stolar från Ban Ki-moon. Oförberedd på vad som komma skulle. Ett par timmar senare lämnade jag tyst salongen. Alldeles tagen. Vilket öde. Vilket liv.

Och så lite vardag på UD

Bloggande Gunilla Kinn uppmärksammar i Jusektidningen diplomaternas bistra verklighet. Notera särskilt jämförelserna mellan svenska diplomaters lönetillägg och övriga Nordens. No kidding att UD kommer drabbas av svår brain drain inom de närmsta åren.

Vardag på FN

Äntligen en rector magnificus..?

wikifoto
Snudd på chockad läser jag chatten med Lunds universitets rektor Per Eriksson. Oh my gosh. Om man ska tro vad han skriver så tycker vi relativt lika om saker och ting. Modulhus ledarskap studiesocialism. Långt från fnysande Bexell som vid luncher och sammankomster svarade jaså nja ha nåväl såja inte då som svar på allt jag hade att säga. Med sin starkt antinationska kollega Peter Honeth som livvakt och sköld. Möjligt att jag skulle haft ett större utbyte med dessa två om jag inte företrätt det så förhatliga nationsobligatoriet.

Så. Nu blir jag lika delar sjukt avundsjuk och bubblande lycklig att universitetet fått den rektor det förtjänar. Om det nu verkligen kan vara sant att den nye rektorn har såväl drag under galoscherna - som insikt om forskarnas verklighet - som respekt för Lunds månghundraåriga studiesociala verksamhet. Ett är säkert. Jag måste läsa in mig.

Akilleshälen är Pingstkyrkan - där jag passar till Antigayretorik.

Любовь в большом городе

Так странно, но сейчас скучаю по Грузии..
Lyssnade konstant på den ryska musikkanalen RU.TV när jag bodde i Gori. Och den här låten blev snart en av mina favoriter. Skön refräng och underbart lyxigt blått skimmer över hela videon.

Söndagsnöje

Småruggigt utanför fönstret, ett stort glas apelsinjuice, yoghurt med bär nötter och honung och så ett korsord. Soft. Dessutom är korsordet på precis rätt nivå. Finns fler quizzar och tester och även andra språk.

Fin reklam

Burma VJ

I onsdags var jag på Tjeckiens visning av prisbelönade Burma VJ. En otroligt stark videodokumentär om en grupp fotografer som med dolda kameror och telefoner filmade munkarnas protest i Burma 2007.

I början av filmen fascineras jag av hur gtalk kopplar ihop fotograferna med hubben vid gränsen till Thailand. Filmen sänds liksom i realtid. Sänder en tanke till den twittrande persiska motståndsrörelsen. Diktaturer kan i längden inte stoppa ett kommunicerande folk. Men allteftersom filmen byggs upp fascineras jag av kraften hos munkarna och hur de ingjuter mod och förhoppning hos befolkningen. Grips av alltings möjlighet. Militären kan inte skjuta sina egna munkar.

Tills soldaterna rusar ner från stora lastbilsflak som kackerlackor. Undrar tiden jag ser militärerna slita av munkarna deras kläder och skjuta flyende demonstranter i ryggen medan tårgasen täcker marken undrar jag stilla varifrån de får sina vapen. Vem förser en militärjunta med vapen. Vem avgör vem som har makten att skjuta vem.

En snabb googling visar att Kina Indien och Ryssland förser Burmas militärregim med vapen. Men samma googling visar även att svenska vapen finns i Burma - både via Indien och via direktförsäljning under 80-talet. Ännu en googling visar att Sverige är världens femte största vapenexportör [eller 10e beroende på hur man läser tabellen]. Och andra exportör i världen om man räknar sålda vapen per capita.

Visst har jag vuxit upp i Linköping med JAS. Visst vet jag att vi säljer vapen. Visst vet jag att FN:s fredsstyrkor behöver vapen. Alltså borde den logiska interima lösningen vara ett vapenembargo mot Burmas militärregim - vilket i sin tur är omöjligt så länge de huvudsakliga vapenexportörerna har veto i säkerhetsrådet. Moment 22.

Under Brooklynbron

Lunchkryssning

Tredje utskottet är FN:s forum för mänskliga rättigheter och det mest politiska utskottet av alla sex utskott. Under höstens generalförsamling är det ett sällan skådat skådespel i konferensrum åtta. Samtidigt är paradoxalt nog tredje utskottet det mest sociala och kontaktsökande. Alltid luncher mottagningar välkomstfester avskedsfester. Kanske för att urladdningen bakom mikrofonen har varit så total.

I söndags - alltså för en vecka sen - åkte vi på lunchkryssning. Fri placering men eftersom jag anlände med min bokstavsgranne Syrien hamnade jag arabiskt. Eller fransk-arabiskt snarare. När jag kände mina franska begränsningar komma krypande visade det sig att algeriskan talade flytande italienska. Förutom det uppenbart värdefulla i att träffa de olika länderna off duty - så är det fantastiskt roligt att få växla mellan engelska ryska franska och italienska på en enda lunch.

Persiska viken

Efter en helkväll med it och mediers roll för munkarnas demonstration i Burma 2007 - och tidigare i veckan reflekterat över Yixins kinesiska tunnel till LTH - känns The Persian Bay fantastiskt aktuellt.

Leveransförseningar

Den senaste veckan har varit full av missförstånd och nu börjar jag ana varför. Gmail verkar inte leverera sina mejl i tid. Gårdagens lunchmejl dök upp 03.40 inatt. Förra veckans onsdagsmejl kom på fredagen och tisdagens mejl först denna måndag. Givetvis omöjligt att googla eftersom gmail är google. Inser hur totalt jag litar på min gmail. Men med tanke på att sms i USA levereras lite nu och då men sällan då de ska - så har jag litat på mejlen på berryn istället. Bah!

Missvisande sökord

Skrattar lite åt den stackare som sökt på grekisk resebyrå och hamnat på bloggy. Tanken var nog inte att få tips om en grekisk dito i Tsalka.

Och så har turen kommit till Netflix

Puh. Vad gör man inte för att få ett drägligt liv på nätet. Nu är det dags för detta så rosade Netflix. Två veckor gratis för den som bor i USA och har amerikanskt bankkort dvs jag. Första filmen ut var givetvis Låt den rätte komma in - vilket fö måste vara filmhistoriens tamaste titel.

Jodå. Textning över hela skärmen och bara effektljud. Dialogen glimtar till ibland - särskilt när man höjt volymen till max och sitter lutad över högtalarna. Tydligen säger någon det ena och någon det andra. Läser läpparna noggrannt. VA?! skriker plötsligt huvudpersonen medan jag får tinnitus i båda öronen. Där funkade dialogvolymen i två sekunder. Läste sen nåt om svårigheter med ljud och textning - men att PC snart skulle bli bättre.. Mac tidigast 2010.

Nåväl. Utländsk film är kanske inte förstahandsvalet i USA så jag klickar vidare. Och inser att det där med att streama mest handlar om glömda serier barnprogram och möjligtvis mjukporr - har inte kommit så långt än. Det mer festliga utbudet finns på dvd. Som ska förpackas och levereras. Och mirakulöst nog klämmas ner i min minimala brevlåda. Vilket känns väldigt grönt och möjligt. Och modernt.

Formgivning när den är som bäst

Originalet
Via ShortCut hamnade jag på Webdesigner Depot med kreativa CV:n. Så fina så det är inte sant. Tidslinjer ryska rubriker tunnelbanekartor. Fantasi utan gränser och plötsligt saknar jag min formgivning grymt.

Noterar

Smygande människor är sjukt synliga. Vet inte hur många som hukande halvkrypande småspringande och snubblande försökte passera bildduken i jakten på en ledig plats på dagens lunchföredrag. Skrattade gott och kunde inte alls koncentrera mig på talarna.

Mycket press nu

Klefstad förlag är omskrivet så nu har jag uppdaterat pressidan. Idag Ystads Allehanda och förra veckan Restaurangvärlden och Lantliv.

En glimt av FN

Haha. Det är nog bara jag som till och med går på toa med min kamera. Men fotot andas verkligen femtiotalsfn.

Värdet av minsta beståndsdelar

När jag har gått på ett tretimmarsmöte har jag ofta en fem-sex sidor anteckningar. Ibland mer. Visserligen inte fulltext utan mer en sju åtta sammanfattande ord per rad. Men ändå. Många referenser att följa upp många oklara spår att utforska. All info ska stuvas om och strömlinjeformas för att så småningom bli en kort och lättförståelig rapport. Överskådlig men djupgående. Formell men tillgänglig.

Det fanns en tid då jag tyckte att det var oöverstigligt svårt och hade ett djupt IM. Men nu är det en utmaning. Testar hur snabbt jag kan skönja mönstren - hur begåvad jag egentligen är - om jag kan gruppera det väsentliga. Fascinerande att se vilka länder som förändrar processen och var eventuella fallgropar eller gryende utvecklingsmöjligheter finns. Otroligt kreativt. Ibland får jag se mig slagen när rapporten når högre ort - dvs min diplomat - men allt oftare kryssar jag rätt.

Givetvis är denna utveckling helt och hållet tack vare bloggy. Att lära sig se nyheter bland nyheterna och rävar bakom diplomatöronen är i mycket en träningssak. Liksom att koka ner informationen till minsta beståndsdelar. Faktiskt så är det full matematik över processen - minsta gemensamma nämnare - och ren logik i drag och motdrag.

I helgen var jag hemma och sjuk och tittade igenom Aktuellt och Rapports senaste sändningar och än en gång slog det mig vilket enormt arbete journalisterna gör - varje dag. Svåra frågor som jag får milslånga mejl om och som tar mig enorm tid att bearbeta - serveras plötsligt på två minuter på lättförståelig svenska. Nordkorea har kärnvapen. Nordkorea testar sina kärnvapen. Nordkorea upprör Säkerhetsrådets samtliga femton medlemmar. Och så en kort intervju med Blix som säger att det är för att Nordkorea känner sig isolerat och att lösningen är samtal. Voilà. Så enkelt.

Smoothiestället

Och så här ser mitt smoothieställe ut. Inte helt likt sevvan.

Att leva i New York

Bloggy visar inte hela bilden av mitt liv i New York. Detaljer som jag borde nämna oftare är den tryckande värmen med hög luftfuktighet som klibbar längs ryggen. Och åskoväder som innan de bryter ut driver en till vansinne. Tänk inledningen på Mästaren och Margarita.

För att inte tala om alla såsiga råttor som masar sig runt i tunnelbanan eller ligger platta på avenyerna. Kanske att jag borde nämna halvdecimeterstora waterbugs på de mest oväntade ställen - no names no shames - liksom lite mer hanterliga kackerlackor på Dunkin Donuts.

Visserligen har jag tidigare beklagat mig högljutt över alla shysh baby god bless you mama och yo sexy men dagens två blottare var bara too much. När jag var på väg från affären mitt på blanka eftermiddagen. Precis därefter passerade jag iofs en nyfångad bov i handklovar - vilket väl kan klassas som mer spännande än irriterande.

Och så sopodören - särskilt i närheten av restaurangerna i de mer bohemiska kvarteren - mina favvosar alphaville chinatown och wburg. Liksom såklart ur trottoarluckorna när soporna dras fram kvällstid.

Om turismens baksida

Foto Shahab Salehi
Förr eller senare kommer det oundvikliga samtalsämnet resande. Och sanningen är den att jag aldrig tyckt om att resa. Tycker det är såväl stressigt som improduktivt. Så sent som i förra veckan diskuterade vi resande på ryskan - apropå rörseleverb - och jag chockade klassen med att jag inte nöjesreser. Liksom den diplomat jag lunchade med i onsdags - men du som verkar så berest..!

Jag reser inte utan jag bor. Minst tre månader vill jag vara iväg och därtill ha ett tydligt formellt mål som en kurs en praktik ett arbete eller för den delen någons bröllop eller besök hemma hos mamma och pappa. Lära mig språk få handla på krita. Fota. Men inga svävande vita stränder eller shopping. Definitivt inte över en helg.

Så i feberdimmorna råkade jag på en intervju med Jennie Dielemans som gett ut boken Välkommen till paradiset - om turismens följder. Och inser att det är boken jag kan sätta i handen på nästa chockerade person. Många av svaren till varför jag inte reser - miljöförstöring exploatering brott mot mänskliga rättigheter - finns där svart på vitt.

Jennie Dielemans inbjuder själv till en diskussion om hur man kan förändra resandet så det skulle kunna bli mer rimligt och respektfullt och mindre kolonialt. Läsare vittnar om fadd eftersmak.

Notera att jag älskar att åka tåg mellan Lund och Linköping - mellan hem och hem. Eller bil mellan Haga och Klefstad på samma tema.

Jag vill inte dö jag vill bara inte leva

Ann Heberlein går rakt genom rutan i 27 minuter och 43 sekunder. Recension i DN och intervju i Svenskan.

Apropå alphaville

Det har mycket riktigt noterats att jag numera skriver alphaville om mitt hood. Helt hemmagjort. Trodde jag ja - men läs kommentarerna för ursprung. Ligger liksom så bra i munnen. Givetvis är det Alphabet City som jag avser men alphaville är mer min lilla by. Kreativ galen varm mörk. Och så påminner det mig om Williamsburg. Lite av en merge. Och så åttiotal såklart. Allt i ett helt enkelt.

Kreativ parkering eller kanske konstinstallation

Projektet Öppen redaktion avslutas

I ett-och-ett-halvt år har de sänt. Tänk att ha stått ut med en kamera bakom kameran under så lång tid. Och ändå känns det som igår de började med det här dristiga projektet. En svindlande tanke vore att arbeta med kamera på reppen. Ju mer jag tänker på det desto möjligare känns det. Som Diplomaterna fast på riktigt.

konsert någonstans utanför mitt fönster möjligtvis thompson square park inspirerar just nu till shaft

Uppkoppling i fönstret

Debattarkiv

Igår och idag har jag varit hemma och förkyld och tittat på Debatts arkiv. Intressant att se en ung Anna Lindh 1986 eller en Tarik Saleh nästan tio år senare. Hur de redan då utmärkte sig från mängden genom sin kunskap och utstrålning. Hela programmet är sevärt då det tar upp särskilt debatterade ämnen genom åren - som barnagan 1979 vidoevåldet 1980 medborgarlönen 1986 och så bordellhärva och raneliddebatt på 2000-talet.

Apropå Himmelska Fridens torg

När jag läste hur kinesiska myndigheter tystade sociala medier inför 20-årsdagen av massakern vid Himmelska Fridens torg - erinrade jag mig en öronbedövande tystnad i juni 1999. Ingen berörde massakern - inte ens de kinesiska familjer som bjöd hem mig att laga dumplings och titta på foton från kulturrevolutionen. Inte ens på de nyöppnade skakiga internetcaféerna. Inte ens bland de intellektuella på universitetet.

Samtidigt växte sig propagandamaskinen mot Falun Gong allt starkare. Mina lärare förklarade allvarligt - på kinesiska - hur Falun Gong-anhängarna ville ta ut det farliga hjulet ur magen på människor. Ett hjul som jag hade förstått som bildligt och religiöst. Men lärarna förklarade att dessa människor måste stoppas innan de på allvar fysiskt hugger sina medmänniskor i magen.

Minns hur jag samtidigt förvånades över väderleksrapporterna och så sakteliga insåg att jag var utsatt för propaganda från alla håll dygnet runt. Därför läser jag Yixins blogg med stor behållning. Visserligen har Kina förändrats fantastiskt mycket de senaste tio åren - men mycket är ändå detsamma och av egen erfarenhet vet jag att livet i Kina kräver en outtröttlig energi.

Och tänka sig att Snaskefar skrivit ett mycket läsvärt och vällänkat inlägg om bakgrunden till massakern vid Himmelska Fridens torg.

Dagens Yixin

Att rösta på Piratpartiet som ytterst verkar för integritetsfrågor och fritt internet var självklart när jag lever i ett land som övervakar, blockerar och filtrerar det största kunskapsspridnings maskineriet mänskligheten har åstadkommit.

Filminspelning på min gata

De newyorkska språken

När jag handlar på apoteket hemma i alphaville handlar jag på ryska. Och när jag behöver sommartofflor blir det på kinesiska. Frisören som hyr i vårt hus pratar ryska. Och ikväll fick jag massage på kinesiska. När jag skulle fixa skorna blev det ryska liksom när jag skulle köpa paraply. Lunchen handlar jag ofta på kinesiska. Om jag pratat spanska istället för italienska hade jag nog fått lite bättre service rent generellt - men med mina små vattenhål klarar jag mig fint.

Och så ett och annat nummer...

Notera orden Glad your basket is okay och så pilen till mobilnumret. Haha. Alla sätt är bra utom de dåliga. Minns vagt att någon ursäktade sig för att ha stött till bikie - innan jag lämnade platsen till fots.

Oväntat sällskap

Välparkerad bikie

Sopband på andra avenyn

EU-språken

Precis när jag fått frågan om jag skulle kunna vara så vänlig att nedteckna de olika EU-medlemsstaternas namn på originalspråken noterar jag denna länk hos Carl Bildt. Vältajmat.

Reppat google reader

Neo smög sig visserligen in - men annars har jag försökt renodla UD MR och FN. Inser att EU saknas. Och kanske UD EU - men de twittrar iofs mest nuförtiden. Någon som har fina förslag för min tioish i topp..?

Moderaterna borde lyssna mer på Piraterna

Liksom KD. Och så är Amelia Andersdotter så himla skön..!

Valfrossa

Nedanstående länk leder även till valfrossa. Mums.

Piratpartiet starkt i Östergötland

När jag precis blev uppmärksammad på att Piratpartiet har starkt stöd i Östergötland infann sig genast frågan varför. Snart inser jag att såväl Linköping som Norrköping har teknisk forskning samtidigt som vi saknar de lärde - och åh så konservative - i Lund. Snart inser jag att jag vuxit upp med Mjärdevi som Silicon Valley - en gränslös kärlek och stolthet med en inte så liten portion hybris. Snart inser jag att Twingly är Linköpingsbaserat. Snart inser jag att det helt enkelt inte är så märkligt ändå. Och inser samtidigt en hel del om mig själv.

Tragikomisk statistik

Apropå att bara en av fyra skulle känna till dagens EU-val - så visar liknande undersökningar att hälften av Sveriges befolkning inte kan nämna regeringspartierna samt att en femtedel inte vet att Spanien är med i EU. Med tanke på hur välutbildade och kunniga svenskar är så undrar jag hur de frågorna har ställts. Eller var dessa svenskar är.

Dagens Heidenstam

skönare lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge

Med taggtråd och allt

Och ännu mer

Och så lite williamsburgrealism

Uppenbart vad som saknas mig utomlands

När jag skrev mitt förra inlägg insåg jag vad som helt klart upptagit min tid och energi det senaste året. Den omöjliga kampen för internet. Så nu samlade jag alla mina inlägg under den halvtorra taggen uppkoppling. Men ändå. En fascinerande resa från tvättinrättningar till portugisiska rökiga caféer till trådlöst i gori till ett 98-modem i akhmeta till en kort total lycka i williamsburg till dead end i alphaville. Min favorit är nog trots allt hotspoten vid spisen i min stuga i Genève.

Den ständiga jakten på lycka

Går inte så bra för mig. Äntligen har jag fått ett förstahandskontrakt på en studio i Alphabet City. Alltså inget överhängande hot om att flytta ingen morgonkö till duschen inga städscheman inga cykeltimmar till reppen. Men. Tillbaka på ruta ett ändå. För jag har inget internet. Bah!

Ibland kan jag tjuva aningen på grannens olåsta nät och iaf läsa nyheterna - men det handlar om minutrar per dag. Att blogga är alltså inte att tänka på - än mindre streama TV-serier eller svt play.

Så nu börjar återigen den långa vandringen från att fråga grannar till att leta dongel till abbonemang utan social security. Oöverstigligt.

Benny bakom Gudrun

Oväntat. Och starkt. Att neutrale Benny Andersson - eller kanske inte så neutral trots allt? - stöder en politiker är stort. Att han stöder Gudrun Schyman om möjligt ännu större. Dessutom gillar jag Gudrun skarpt så jag hoppas verkligen hon får möjlighet att stöka runt lite i EU.

EU-kritik nödvändig

Att vara för EU som samarbete fredsprojekt handelsfrämjande stärkande av mänskliga rättigheter och ett Europa utan gränser innebär inte att vara okritisk. EU måste bli mer transparent mer dynamiskt och framförallt mer inkluderande.

Även att jag tar avstånd från förenklande uttryck som högerpolitik så håller jag helt och fullt med Jonas Sjöstedt om att EU behöver kritiska röster. Det är en smärre skandal att företrädare för Nej till EU uppmanar EU-kritiker att bojkotta valet. Givetvis borde de istället rösta på sina företrädare - så att det skapas en sund balans i parlamentet.

Om upphovsrättens lånade tid

Läs Henrik Brändéns intressanta tankar kring upphovsrättens ursprung och överlevnad genom såväl skiv- som TV-revolution. Liksom varför den nu förlorar sitt raison d'être sekund för sekund.

Resan över vattnet

Resan under vattnet

På andra sidan bron

Den Stora Flytten från Williamsburg tillbaka till Alphabet i tisdags kväll.
Filmad med nervevad ruta så stäng av ljudet..

Sommarbål i Nerikes Allehanda

Bålfotot gör sig väldigt fint i Nerikes korta notis om sommarbål. Tyvärr är texten något oklar. Det var ju inte så att Kinna och mamma plötsligt en dag hittade vaxduksböckerna - mamma har använt dem i femtio år. Men men. Inte lätt när det ska gå snabbt. Här är receptet.

sitter på min sjätte adress på elva månader och undrar om jag någonsin orkar flytta igen

Reinfeldt och Bildt på Studentafton imorgon

Foto Pontus Lundahl
Imorgon kommer Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt att gästa akademiens högborg underbara Lund. Närmare bestämt Studentafton mellan 14.00 och 15.00 i Universitetshuset . Som vanligt biljettlöst och insläpp mellan 13.00 och 13.45. Men inget som hindrar en tidig köplats..

..vilket å andra sidan är ett av mina absolut sämsta Lundaminnen. Alldeles vidriga juristettor som trampade mig på hälarna innan de armbågade sig förbi i kön till Leif Silbersky på Studentafton. Hemskt. Så kanske bara om man har reserved spots ändå. Reine och Billan har inte gjort sig förtjänta av vad som helst.

Hög tid att rösta

I fredags gick jag den långa vägen ner för trappen för att rösta på generalkonsulatet. För den som bor i New York så är det bara två dagar kvar. Dag Hammarskjöld Plaza 1. Mellan 10 och 12.

Tjeckernas starka EU-formgivning

Sveriges ordförandeskap nu officiellt

Idag har Sveriges hemsida för ordförandeskapet lanserats. Well. Typsnittet är lite sådär. Sidan andas nittiotal på något märkligt vis. Samtidigt är jag så bländad av Tjeckiens otroligt starka grafiska profil att jag inte riktigt ser Sverige än. Lovar att botanisera bland funktionerna innan jag dissar sidan alltför mycket.

Professionalisering av MR-arbetare

Lyckan var total när jag i förra veckan fick gå på lanseringen av Guiding Principles for Human Rights Field Officers Working in Conflict and Post-conflict Environments. Tio riktlinjer för MR-arbetare i fält - från lagtext till granskning till rapportskrivning - helt genomsyrad av de svåra moraliska avvägningarna som kantar MR-arbetarnas vardag.

I Gori slogs jag av hur lite de lokalanställda kunde om internationell rätt och mänskliga rättigheter trots intern UNHCR-utbildning. Det visade sig att internutbildningen hade varit alltför teoretisk med ett överflöd av information på tung akademisk engelska. Snart satte jag ihop små training kits för mina lokala kollegor. Wikipediasammanfattningar blandat med UNHCRs skrivregler och fackordlistor.

När jag googlade som bäst hittade jag ovan nämnda riktlinjer och blev mäkta förvånad att jag inte fått dem i handen långt tidigare. Detta borde vara samtliga MR-arbetares bibel och alldeles särskilt i fält. Tydliga och lättförståeliga utan att ge avkall på substantiella sakfrågor och - som sagt - moraliska dilemman. Gori-kollegorna tog till sig riktlinjerna förbehållslöst och mitt lilla training kit var en succé.

Förutom det uppenbara målet att skapa en doktrin för mänskliga rättigheter och en självständig roll för den som arbetar med mänskliga rättigheter länkades riktlinjerna under debatten till RTP - Responsibility to Protect - ett av de mest spännande områdena inom folkrätten just nu. Precis framför mig satt dessutom namnkunnige Ed Luck från IPI.

Kunde knappt hålla mig i schack till frågestunden som jag givetvis inledde med min lilla fälthistoria. Stora skratt i lokalen - en köpt röst - men samtidigt intressant för alla högkvartersbyråkrater som såg lanseringen som ännu ett lunchmöte. Plötsligt kom praktiska tankar kring användningsområde och funktionalitet. Det goda gensvaret från panelen lät inte heller vänta på sig. Helt enkelt en bra lunch.

Statskupp bara ett kostnadseffektivt val

I FN-baren i fredags diskuterade jag och en afrikansk vän vilka afrikanska länder som just nu är på uppsegling. När han nämnde Madagaskar var jag tvungen att fråga om jag hört rätt. Hurså sa min vän. Om de precis har haft haft en statskupp - är det då verkligen ett stabilt land på uppsegling. Leendet spred sig från öra till öra. Well you know in Africa a coup d'état is just a cost efficient election.

Drink på E6an

Häromdan sa en kollega att ta en drink på Second Avenue är som att ta en drink på E6an and we LOVE it visst är det sjukt..?! Haha. [Second Ave är minst fyrfilig och senast i förrgår såg jag en gigantisk segelbåt glida förbi på en lika gigantisk tradare.]

Pappershantverk

Cap & Design är en favvotidning jag prenumererat på i snart sju år. Tyvärr ligger prenumerationen på is just nu eftersom jag bor tvärsöver Atlanten men min smala lycka är att alltmer ligger på nätet. Som denna lilla pärla. Typografi i små pappersrullar. Älskar typografi älskar papper.