Så mycket känsla att jag är alldeles tagen

Vad hände egentligen med Luuks ljumma videosoffa. Plötsligt sitter Janne Josefsson och skrattar och gråter om vartannat medan Luuk själv ser allt annat än bekväm ut. Särskilt när han försynt frågar om Janne kanske ska gå i terapi. Jag är såld. Nu vill jag se Janne Josefsson på riktigt. Långintervju primetime söndagkväll. Tema SVT en lördag. Nyårshelgsmaraton. Whenever wherever.

Funderar också över det faktum att nästan bara babeldaniel är riktigt vass på att öppna sina gäster och ställa de perfekta följdfrågorna. Varför så lite djupintervjuer och filosofiska samtal i TV nuförtiden. Saknar. Och efterlyser TV med känsla och människor som gör avtryck.

Måste dessutom notera att Jannes sista låt ut - givetvis är en av mina absoluta favoriter. The Passenger. Iggy Pop. Jag blev helt rörd. Och så stort tack till mamma och pappa som ständigt ger så fina programtips.