Och på temat deprimerande läsning

Så har jag idag läst hundra sidor i Naomi Kleins Chockdoktrinen. My gosh. Känns som att öar med kunskap plötsligt blivit sammanlänkade. Visst känner jag till USA:s inblandning i Nicaragua och tortyren i Argentina. Eller shahen i Iran och kuppen i Indonesien. Men att få nästan samtliga statskupper och krig sedan fyrtiotalet sammanvävda och samlade till tre ekonomiska teorier samt en chockdoktrin och i princip USA - det är minst sagt fascinerande. Givetvis också ifrågasatt.

För att inte tala om hur hennes beskrivningar av tortyr ger mig helt kalla kårar och får mig att tänka på en regnig vinter när jag läste rättsfall om Argentina samtidigt som jag lyssnade på P3 Dokumentär.

Givetvis är boken skriven på klassiskt nordamerikanskt manér med ett oändligt antal ord. Men samtidigt är det lite det som krävs för att budskapet ska sjunka in. Behöver nog läsa åtminstone hundra sidor till innan jag kan ta ställning till det politiska budskapet i boken. Men rekommenderar den varmt tills dess. Tre dagar trettionio kronor.