måndag, januari 07, 2008

Mycket om enkelhet på sistone


Under hösten har jag återkommande diskuterat konsumismen med en kollega. Snart insåg vi att det kommer bli trendigt att sluta konsumera. Lite hippievågen på nytt. Ju mer vi funderade kring detta desto mer övertygade blev vi. Rent krasst måste kidsen börja ta intryck av att stjärnorna engagerar sig i Afrika och miljön. Ytligt visst - men ändå.

I Studio ett häromveckan (28 december) talades det om downshifting som ett nytt begrepp. Klassiska - den som konsumerar mer måste också arbeta mer för att kunna konsumera ännu mer. Till slut undrar man om magsår trötthet näringsbrist och övervikt verkligen är värt plasmatvn och utlandssemestern. Som dessutom är miljöovänliga.

Ikväll tittade jag på Outsiders på femman. Folk som lever sina liv på andras sopor. Intressant att se hur mycket som går att använda av allt det som vi faktiskt slänger. Alltså inte säljer - utan slänger.

Samtidigt som jag fascineras av dessa kreativa och begåvade sopsamlare har jag svårt att förstå varför återanvändning och medvetenhet ständigt - i media - måste resultera i så mycket piercing och mysoveraller. Och förknippas med sunkiga plyschsoffor. För att inte tala om hur skeptisk jag blir till hur den unga Malmöbon lever som arbetslös. Om hon går på a-kassa är min fascination helt borta. I så fall lever hon ju på den kapitalism som hon själv fördömer.

All for downshifting och återanvändning - det är enda sättet vi kan överleva - bara aningen mindre extremt. Man behöver inte alls leva som en outsider för att leva miljövänligt och stressfritt. För mig är det viktigt att ha kvar viss normalitet min design och en känsla för estetik för att orka leva så materiellt magert.

Men rent praktiskt. Tror att väldigt få av mina vänner är medvetna om hur stor del av min garderob som är second hand. Eller varför jag ständigt cyklar. Eller att antiksamlande konstintresserade storasyster faktiskt spenderat en stor del av 90-talet i containrar. Och fyndat galet vackra saker. Det är också downshifting och återanvändning. Bara i annan skepnad.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Var det i Svenskans serie om religion som konsumismen kom upp? Att dagens sekulära svenskar inte längre vill tillhöra svenska kyrkan men tror sig samtidigt kunna köpa sig lycklig. Driften skulle då vara densamma. Den religiösa letar efter lyckan genom att följa sin religions dogmer och konsumenten tror att lyckan kommer att infinna sig efter nästa köp. Eller nästa..

Man vill ju tro att man står över denna form av "andlighet" men det vete fåglarna. Är jag mindre ignorant om jag är medveten om min ignorans? Snarare tvärtom väl?

Bra att du njuter lite lantliv, min lant-adliga darling! Hoppas att vi ska höras riktigt snart (vi kommer ju alltid att ha Fb...)

Kramar
Linéa

Anonym sa...

apropå gamla grejer ....minns du en fråga kring ett par schysst slitna tretorn???
//jOnas.

Elina Jonsson sa...

hahaha ja de används för fullt. är tyvärr inte tillräckligt slitna för att bli snygga på bild. ska botanisera lite neråt lagårn så ska vi se..!

Elina Jonsson sa...

hm. googlade bara downshifting och hittade idagartikeln med jörgen larsson som samarbetar med fredrik warberg på tidsverkstaden.se. de verkar himla sköna.

tyvärr vet jag inte vilken serie det var men den generella rubriken är iaf existentiellt :) så visst!

med risk för att låta religiös - eller som moderat haha - är jag övertygad om att varje upplyst person måste ta ansvar för att samhället öht ska fungera i längden.

för den skull inte alls säkert att den som ignorerar är mest ignorant. den som ignorerar har ju iaf kunskapen och medvetenheten. för den personen är det lättare att ändra sin livsstil omedelbart. eller...?

sen handlar det ju om prioriteringar. för mig är det lätt att välja bort bil och solsemester. medan annat är svårare.

personligen tror jag att man ständigt ska ifrågasätta vad man gör och varför. för förändring krävs alltid ett första steg - oavsett hur litet.

för många handlar nog konsumismen om en tillfredsställelse i nivå med religionen. egentligen är det helt absurt. eller precis som det alltid har varit beroende på hur man ser det.

kanske att vi skulle kunna bekämpa den globala uppvärmningen med buddhism istället..?