Hade nästan glömt bort hur det är att bo stort. För minskad energiförbrukning värmer vi aldrig upp all vår bostadsyta utan bara vissa rum. Resten är minst sagt svalt. Så fort man sätter tassarna utanför tröskeln till matsalen börjar tänderna hacka.
När jag kom upp till sovrummen på övervåningen igår kväll tänkte jag tappert på energin. Men så kallt har det nog aldrig varit - tippade på 14 grader. Utanför blåste stormbyar bland minusgraderna så jag förmodade att det berodde på mina två fönster.
Men så. När pappa kom upp och förklarade att han glömt rikta om värmepumpen började vi gapskratta. Det var knappa nio (9) grader i mitt sovrum när jag i fullt ställ kröp ner under maffigt duntäcke och riktigt tjock yllefilt.
Och jag som avböjer tältande med ord som bekvämlighet och värme - inser att det här nog var mer camping än camping itself. Har frusit rejält om nästippen inatt.
I morse var pappa otroligt nöjd över att jag verkligen uppskattade 18 grader i köket och 19 i matsalen. Äntligen. Efter alla dessa år.
lördag, januari 05, 2008
Nästan som att campa
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
jag borjar frysa bara av att lasa detta!! fick just en tanke i huvudet - gar det att gora en klassanalys av detta?! jag ser namligen ett samband mellan druvsaxmanniskor och kalla hus. ar sjalv uppvuxen utan druvsax och i varmt hus :-)
en annan tanke pa samma linje - kyla som statussymbol. i den varma delen av varlden dar jag bor finns ett tydligt samband mellan kyla och status. ju kallare desto hogre status. jag har aldrig frusit sa som pa fn i bangkok, under biobesok i kina och pa mitt nuvarande kontor i dhaka.
åh linda. gosh vad jag gick igång på din kommentar. visst har du rätt.
på dn diskuteras ju alltid detta sko-på-eller-av-inne-fenomen. då anses överklassen vara de som har kvar skorna på inomhus medan övriga klasser ska vara sk strumplästemänniskor. men som vanligt handlar det främst om rent praktiska förhållanden som har överlevt in i dagens varma samhälle.
eftersom rika människor bodde stort ute på landet - ofta i stenslott eller dragiga herrgårdar flera våningar höga - vande man sig vid att leva med kylan.
inte ens de rika hade råd att vintertid brassa på värmen i samtliga rum. alltså användes bara vissa rum. och eftersom man hade flera våningar - och kalla golv - så lät man gästerna behålla skorna på på nedervåningen.
besöket blev inte heller så långvarigt eller privat som det skulle ha kunna bli i strumplästen.
men att helt och hållet applicera det på dagens klass blir ju ytterst märkligt. hemma har vi golvvärme och äkta mattor i vardagsrummet. klart jag tar av mig skorna. eller om man är på besök i en tvåa - klart man tar av sig skorna.
inneskor är iofs nyckeln till framgång. men ibland kan det ju kännas väldigt krystat. så länge man inte är barfota är allt ok.
viktigaste etiketten är ju trots allt att få andra att känna sig bekväma. så ovanstående kunskap kan man hålla inom sig och helt enkelt bara ta av sig skorna :)
många gånger har lägenhetsinnehavare väldigt varmt för att värmen ingår i den fasta hyran. så ett förslag är att ta på (inne)skor och sänka temperaturen en aning. mer miljövänligt.
Skicka en kommentar