Vedeldning

Just nu byter vi ut delar av värmepannan så fliseldningen fungerar inte. Då får man elda med ved. Och lägga på varannan timme.

Ännu mer musik

Och än en gång vill jag rekommendera Mikael Karlsson. Musiken är så skön och stilen så tidlös. Känns som vår vackra vinterfrostiga trädgård. Läs mer i New York Times - särskilt andra sidan.

I would argue, though, that the things I love to listen to, and which I love coming back to in musical endeavors are unclaimed by genres, and so I lead my musical life in a sense of conceptual privacy, and I like it that way.

Axwell for president

Missa inte att jordens skönaste Axwell är nominerad till grammis. Favvon Open your heart är helt grymt bra. Lyssna mer på myspace, bli fan på face och rösta på grammis.

Solnedgång och rimfrost

Soluppgång och rimfrost

Universalitet vs kulturrelativism

Efter att ha hört Carl Hamilton i Halal-tv är jag förvånad att en så verbal person uttrycker sig så klumpigt. Men jag kan inte säga att han är citat besinningslöst rasistisk. I de flesta av världens länder ses mänskliga rättigheter som ett västerländskt påfund och starkt imperialistiskt. I de flesta av dessa länder kränks människors rättigheter systematiskt .

Man menar att FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna inte tar hänsyn till kulturella skillnader. Precis som många menar att Carl Hamilton inte tar hänsyn till kulturella skillnader.

Nu är det tyvärr så att mänskliga rättigheter är starkt politiska. Och kräver civilkurage och ifrågasättande. När föräldrars rätt att aga sina barn försvann i Sverige gick beslutsfattarna emot den rådande kulturen. Annars hade agan förmodligen varit kvar. Under hösten har mina brittiska kollegor förvånats över min naivitet och förklarat för mig att barn - liksom hundar - måste agas.

"- Det vore ett ohyggligt ingrepp i föräldrars rättigheter och plikter, kommenterar oppositionens skugghälsominister Liam Fox. Andra säger att förslaget gör föräldrar till brottslingar och menar att det är stor skillnad på misshandel och på aga i en kärleksfull relation."

Grundtanken med mänskliga rättigheter är att de är universella - i hela världen och i alla kulturer - och odelbara. Universaliteten innebär alltså att det inte finns kulturella ursäkter för kränkande beteende.

Om man lägger ihop dessa bitar så innebär handskakningen att två rättigheter krockar. Carl Hamiltons rätt till mäns och kvinnors lika värde i AFMRs ingress - mot den kvinnliga programledarens religionsfrihet i art. 2 och 18. Om tolkningsmetoden då är att mänskliga rättigheter är universella och odelbara står det lika. Personligen skulle jag ge fördel Carl för jag anser att människor måste respekteras oavsett religion, och att religionen innehåller så många kränkande inslag. Men fördelen försvinner i och med hans plumpa beteende.

Idag såg jag ett veckogammalt inlägg av en filosofie doktor i matematik som i egenskap av mamma förklarar för oss läsare att en genusmedveten förskola med högt i tak är en olaglig indoktrinering. Inlägget gör mig mer fundersam än upprörd. När man skriver att tusentals år av traditioner försvinner i dagens förskola tänker jag på hur kvinnor inte ens fick rösta förrän 1921. Att våldtäkt inom äktenskapet inte fanns på kartan förrän 1965. För att inte tala om hur svårt det var att som kvinna bli filosofie doktor i matematik för bara femtio år sedan.

Ibland måste vi våga gå emot kulturer för att få ett samhälle där alla människor är lika värda. Ingenting är någonsin helt objektivt och fritt från värderingar. Respekten av en mänsklig rättighet kan mycket väl kränka en motsatt rättighet. Det spännande är att se hur dessa rättigheter kan samsas så att alla människor respekteras. Samtidigt som världen är fredligare och mer jämlik än någonsin tidigare.

Se mer kring Rättigheter under attack bland mina kommentarer.

Nyvaccinerad

Och så måste jag meddela att jag har nåt så vansinnigt ont i armarna efter att ha fått sprutor mot tyfus och gulsot a och gulsot b och stelkramp och difteri och kikhosta. Som en alldeles brutal träningsvärk. Men så slog jag i tån och då kändes det lite mindre. I armarna.

Bah!

Min dator är så full att jag inte kunnat tanka in foton på flera veckor. Avskyr när man måste stanna upp och rensa och spara externt.

Förälskad i forskning

Älskar och har alltid älskat forskning. Mer spännande än någon thriller mer underhållande än någon komedi. Satt med andra ord som klistrad vid 2020 ikväll. Så himla härligt att se en möjlig energiförsörjning på sol vind och vatten inom 20-30 år.

Kanske inte helt oförklarligt intresse med tanke på att mina föräldrar installerade solfångare, markvärme och flispanna 1980. Samtidigt som de odlade energiskog och köpte vår första dator. För att inte tala om morbrors avancerade uppvärmningssystem till sin villa. Så avancerat att energibolag varit på studiebesök.

Själv valde jag för bara ett år sedan att börja månadsspara i miljöfond. Inte i företag som värnar miljön - utan företag som utvecklar miljövänlig teknik. Tanken är givetvis att investeringen är långsiktig, för ett år sedan något utopisk, men nu mer realistisk. Och med tanke på kurserna så känns det fint med månadssparande och nyköp nu.

Åh Anders Borg

Skrattar och blir alldeles rörd på en och samma gång. Anders Borg är så himla skön och den här beskrivningen gör honom verkligen rättvisa.

2 (2) Anders Borg, 40, finansminister (m)
Den gamle nyliberalen låter plötsligt som en 1968-veteran. Med förakt pratar han om bankdirektörernas bonusar och dyra bolåneräntor. Med en rättshaverists nit river han varje dag ut aktuella ränteuppgifter ur tidningen för att kunna slå bankerna på fingrarna.

Riksbankens räntesänkning kommenterade han med orden ”Det är inte så att att godisskålen nu ställs fram för att bankerna ska vara där och talla”. Supernörden Borg älskar fortfarande sifferstinna utläggningar – men bankattackerna har gjort honom folklig.

Wikitravel om Georgien

Utrikesdepartementet om Georgien. Övriga avrådningar.
Foreign & Commonwealth Office.

Rysslands tredje största ryss genom tiderna

Apropå Gori blev Stalin Rysslands tredje största ryss genom tiderna.
Under ledning av den store Stalin - framåt mot kommunismen!

Ännu en

Kaskade med Angel On My Shoulder i Edx's Belo Horizonte Remix - men egentligen ska det vara Edx's Belo Horizonte At Night Remix. Det roliga börjar nånstans runt 1.15 så spola fram.

På repeat

The Disco Boys med For You är riktigt sjukt bra.

Snart dags för miljöombyte

Nästa söndag flyttar jag till Gori i Georgien. Så nu har jag roat mig med min distansräknare en stund. Och insett att Gori ligger väldigt nära väldigt mycket. Eller vad sägs om 9 mil från Rysslands farligaste område Ingusjien, 20 mil från Groznyj och 50 mil från norra Irak.

Men Georgien är just nu säkert och jag arbetar för UNHCR med garanterad UN Security Clearance så det är ingen större fara.

Fortfarande något oklart exakt vad jag ska göra. Multipurpose protection officer är den inofficiella lätt skämtsamma titeln. Och på frågan om boende fick jag veta att en sovsäck passar utmärkt till sängen på kontoret.

Däremot är jag redan nu på det klara med att internet kommer att vara obefintligt. Så bloggy kommer bli lidande once again. Men hoppas på en hel del fina foton som kompensation. Så stanna tuned.

Ledigt

Åh. Äntligen är pyjamasmodet här på riktigt. Eller vad sägs om pyjamas som kostym. Själv förespråkar jag ledig elegans och älskar storskjorta med tajts och högklackat. Eller ribbat linne halvöppen herrskjorta och kavaj till tajta mörka jeans. Stora ballongbyxor med linne och mjuk kavaj. Bekvämt men stylish. Just nu förfinar jag mina klädval men tror att jag först om en sådär fem år är relativt klar över min kontorsstil. För att inte tala om miljöaspekten.

Lycka

Lindrig huliganism ger en underbart strukturerad beskrivning av den ryska bloggvärlden. Med tillhörande lång lista på ryska bloggare blir det min julklapp till alla rysktalande läsare. Och för den som ännu inte är rysktalande så finns det ett mycket lovande startpaket.

Sommardrömmar

Världens skönaste Lotta och Pål förälskade sig i Sydafrika för ett par år sedan. Så de köpte ett hus. Och några renoveringstimmar senare har de charmiga Beluga House Bed & Breakfast. Så himla imponerad.

Lite upprättelse

Så här i efterhand måste jag ge Genève lite upprättelse. När jag flyttade ut från en manisk och depressiv kombo och bort från stationsområdet så blev mitt liv lite lättare. Att sedan flytta in hos världens sötaste britt med sportbil och oanade matlagningstalanger gjorde inte saken sämre. I Genèves finaste bostadsområde med det saudiska palatset som närmsta granne.

Uppgraderingen innebar dessutom betydligt vackrare vyer. Båtar som sover längs kajen i morgonmörkret. Rosa soluppgång över hamnen vid Genève Plage. Solstrålar över snötäckta berg på andra sidan sjön.

Om man dessutom släpper alla förväntningar på service, teknik och internet så har Genève sina ljusa stunder. Summa summarum.

Lämnat Genève

Inte bara fantastiskt

Att se Peter Englund som ständig sekreterare känns lika motvilligt som ovälkommet. Motvilligt för att han inte alls känns bekväm med beslutet. Ovälkommet därför att jag trivs med hans blogg och tvivlar på att den kan fortleva. Men en strimma hopp om nya tankar i akademien.

Utsikt från jaggan

Sjöutsikt

Genustänk

Inom loppet av två dagar har jag fått rekommenderad genusläsning av både Caroline och storasyster. Först en artikel i Sydsvenskan om genusneutral barnuppfostran - som refererar till klassikern Tittmyran som i sin tur är ett under av aha-upplevelser. Som alltid så ser jag traditionell barnuppfostran som nyckeln till allt vad ojämställdhet heter. Och det är vansinnigt svårt att få på genusglasögonen senare i livet.

Sen ett långt och någorlunda upprört inlägg på bisonblogg. På det stora hela sant. För män lyckas alltid vara människor och kvinnor bara kvinnor. Däremot skulle jag vilja lägga till en aspekt. Alltför många gånger så förväntar sig kvinnorna att bli behandlade som kvinnor. Och då blir det en mycket olycklig självuppfyllande profetia.

Visst är jag ung - men jag är gammal nog att veta att det går att göra skillnad. För samma kvinnor som beklagar sig över att de inte tas på allvar har ofta samtidigt en romantisk syn när det kommer till middagar dörröppnande bilkörande osv. Det ska bjudas och öppnas och charmas. Fine. För att inte tala om att det ska kvinnonätverkas. Eller klagas över brister och fel. Men någonstans måste man faktiskt ta sitt ansvar och leva sina ideal om det ska bli någon skillnad.

En annan morgonpromenad till kontoret

Morgonpromenad till kontoret

Så himla himla stolt

Över mitt efternamn. Kort. Vackert. Enkelt. Grafiskt. Genuint. Och passar perfekt till mitt förnamn. På FN får jag ofta komplimanger för mitt namn. Att det låter så exotiskt men ändå så tydligt nordiskt.

Själv har jag för länge sen slutat försöka amerikanisera mitt namn. Istället presenterar jag mig alltid som Elina Jonsson. No not spelled with a Y - with a J. It's the Swedish pronounciation. Ah Oh Åh. Magiskt. Ingen skulle komma på tanken att kalla mig Johnson.

Annat är det i Sverige. Vissa människor har en tendens att säga Öh Johansson Jönsson Jonasson Johannesson är ju precis samma sak. Finns inte en chans att jag hör skillnad. Well. Om människor från världens alla hörn kan respektera mitt vackra namn så kan säkert Lundastudenter det också.

Dessutom vill jag gärna avliva myten att Jonsson ska vara så himla vanligt. Förr ja. Men nu heter de allra flesta Bergström och Strömberg. Berglund och Lundberg. Kika er omkring. Om de inte heter Silfvervarg vill säga. För många är det viktigt att vara helt helt unik. Tror inte något folk byter efternamn så mycket per capita som svenskarna. Inte utan att man blir nyfiken på de bakomliggande psyko-sociala orsakerna.

Genèvekitsch

Ägande vs konsumism

Som jag skrivit tidigare så uppskattar jag en hel del av Birger Schlaugs tankar. Inte direkt så att jag brinner för ett nytt parti, men Schlaugs debattartikel i lördags har många andra poänger.

Ibland känner jag mig väldigt flytande politiskt. Det vill säga - ända tills jag träffar någon som inte delar mina åsikter. Då inser jag väldigt snabbt att jag tillhör motsatt parti. Så visst. Jag är individualistiskt högerorienterad. Men att jag älskar att äga innebär inte att jag älskar att konsumera. Snarare så att jag ser långsiktighet i ägande. Ansvarstagande. Pliktkänsla. Lugn. En mängd saker som jag nästan bara pratar med bönder om. Stadsbor förstår sällan vad jag menar. Folk i min egen ålder - och inte från gård - förstår aldrig vad jag menar.

Förra veckan träffade jag någon som ville införa total arvsskatt. Men. Sa jag. Bara för att man ärver en gård betyder inte det att man har pengar. Nej men ser du. Då belånar man. Men hur ska man betala räntorna då. Så höll vi på en stund. Sen insåg jag att diskussionen var lönlös. Vi hade diametralt olika syn på ägande. Ett långsiktigt och ett kortsiktigt. Traditioner och kulturarv mötte pengar och business.

Visst behövs flera synsätt. Men ibland känns det som att de kortsiktiga hela tiden tar överhanden. Är i ständig majoritet. Och med en tendens att omfamna konsumismen på ett helt annat sätt. Ju mer jag läser i debattartikeln desto mer undrar jag om det ens är möjligt. Men skulle verkligen önska att människor kunde varva ner en aning.

Grannosämja

Liten detalj. När man byter till danskt tangentbord så ligger æ på tangenten ö och ø på tangenten ä. Vilket gör att det tar så väldigt mycket längre tid att skriva på danska än på svenska. Eller vice versa såklart om man är dansk. Oklart och i högsta grad grannovänligt.

Ännu mer sverigefrossa

Eller som att H&M har haft fyra olika kampanjer på Genèves tågstation sen jag kom hit i september. Titta bara bakom julgransfluffet.

Mer svenskt åt schweizarna

Återigen storasyster som tipsat. Och faktiskt känner jag igen mig i schweizarnas sverigefrossa. Förutom allt som räknas upp i artikeln så täcks alla spårvagnar av Mamma Mia! som också rullar som reklam inne i bussarna. Och så klassiska H&M och IKEA. Dessutom oväntat många som bär omkring på ORDNING&REDA-kassar.

Hotspot

I ordets rätta bemärkelse. För enda stället där jag får in internet i min lya - är vid spisen. Inte helt bekvämt, men med tanke på schweizisk standard får man vara nöjd. Fascinerande detalj att jag måste dra ur elementet när jag laddar datorn vid spisen. För det finns bara ett eluttag i köket. Så det blir kallt att sitta för länge.

Kors i taket

Märkligt. Efter att ha varit toksjuk hela helgen lyckades jag idag både gå till kontoret och Apoteket. Och tänka sig. Första gången på fyra månader som en expedit var trevlig. Och inte bara artigt trevlig utan riktigt trevlig. Var tvungen att nypa mig i armen. Med medicinen mår jag dessutom nu så bra att jag kanske tom kan posta ett inlägg.

Charmig countryside

När jag var liten fanns en liten verkstad på väg mot bussen hemma i Örtomta. Tänk så charmigt om den hade varit kvar och sett ut så här.

Nästan som hemma

Så här mörkt är det mina tio minuters väg från bussen.

Bush is back

Storasyster skickade precis en länk till mig. Bush pratar mänskliga rättigheter. Faktiskt talade Shirin Ebadi om hur vissa stater använder ord som demokrati och mänskliga rättigheter för att främja sina egna intressen - särskilt i mellanöstern. Målen helgar medlen har nästan blivit medlen helgar målen. Fascinerande också med parallellen till Sydamerikas utveckling under 70- och 80-talen. Frågan kvarstår. Hur universella är egentligen de mänskliga rättigheterna. Eller kanske snarare - finns det någon som tillämpar dem universellt.

Föredrar morötter

Igår kväll diskuterade jag nedladdning. Jag är inte principiellt emot att betala för musik. Tvärtom. Men när jag ska ta ner house till mina spelningar så inträffar följande scenario. Först går jag in på juno, där singeln med största sannolikhet endast säljs på album i pund - dvs sjukt dyrt. Så då går jag vidare till Beatport som tydligen har restricted geographical areas - som Genève. Väl på Traxsource hittar jag inte det jag söker. Och så slutligen - itunes - för ibland har jag faktiskt tur och hittar en och annan houseremix där. Men då inträffar det intressanta att den noga inhandlade singeln inte kan spelas i Serato.

Någonstans här undrar jag exakt hur mycket arbete jag ska behöva lägga ner för att få köpa en låt. Och någonstans här så är Piratebay det mest användarvänliga sättet. Så innan man lagstiftar om IPRED och anklagar varandra för tjyveri och omoral kanske man ska fundera på om musikbranschen verkligen gör sitt yttersta i sin marknadsföring och kundservice. Andra branscher som inte klarar marknadskraven går faktiskt i konkurs.

Första hjälpen

Igår fick jag även mitt fina första hjälpen-certifikat. Lätt värt två dagars krypande klämmande och våndande.

Händelserik dag

Idag har varit en lång dag. Var på kontoret redan före åtta för att förbereda mitt projekt inför ett möte jag trodde jag skulle ha idag. Men istället lyssnade jag på Tanzanias premiärminister om permanenta flyktingsituationer [protracted refugee situations]. Samtidigt som jag noterade att afrikanska ledare alltid låter så förtroendeingivande, chattade jag med en vän som undrade om jag inte kunde ställa en fråga om hur Tanzania behandlar rwandiska flyktingar.

Efter några intressanta inlägg från Sierra Leone kom så Kanada, som alltid har en pedagogisk plan i bakfickan. Vansinnigt välformulerade och statistiskt underbyggda. Och så toppar de med lite humor och självdistans. Det är inte utan att man blir avundsjuk. Och undrar varför Sverige inte är lika drivande inom mänskliga rättigheter.

Efter en lätt lunch på Palais blev det nya tag med mina projekt. Inte mindre än fyra projekt ska avslutas innan nästa fredag. Igår kändes det oöverstigligt, men tack vare excel och todolists är jag nu vid gott mod. Vid tre var det ett väldigt underhållande personalmöte och så halv fem dags att lyssna på två nobelpristagare som samtalade under rubriken Are human rights universal?

Shirin Ebadi, persiska och fredspristagare 2003, och Wole Soyinka, nigerian och första afrikanska litteraturpristagaren 1986, höll båda varsitt föredrag och svarade sedan på frågor. Ebadi var riktigt riktigt tuff, vilket gav mig viss tillförsikt inför min egen framtid. Medan Wole var väldigt svävande och nästan föll på sina egna formuleringar.

Lite grädde på moset var att Prins Albert var avslutningstalare.

Det som framförallt slog mig var hur otroligt givande det är att vara i en miljö där så fascinerande människor är återkommande. Jag behöver inte röra mig en mm. De kommer hit. Kanske inte helt grönt, men faktum är att det är väldigt spännande att se dessa stora personligheter i verkligheten. Lite som nördens rockkonsert.

Apropå nörd så kommer foto när jag hittat min fotosladd.

Förra veckans stora nyhet

Ända sedan jag började formge studenttidningar 2004 har min stora design- och fotoguru varit formgivaren på AM-tryck. Fullkomligt älskar att okynneshänga på tryckeriet. Och med mina utlandsvistelser blir det alldeles för sällan. Stora nyheten är att Rickard nu formgivit 2008 års bästa deckare. Här finns dessutom kort bruksanvisning till 555.

Kinesiska nyheter lite som svenska

Även att jag växte upp med liberala föräldrar verksamma i näringslivet - och fick lära mig överlevnadsstrategier som att titta på svt med högerglasögon för att få det någorlunda neutralt - så var det först när jag flyttade till Kina som jag insåg vidden av vår socialdemokratiska uppväxt. Och att inget samhälle någonsin är fritt från vinklade nyheter.

När jag kom till Peking så hade USA precis bombat Kinas ambassad i Belgrad. Minns hur nyheterna menade att det var avsiktligt och att man aldrig kan lita på västerlänningar. Minns också hur jag tyckte nyheterna var verklighetsfrånvända och skrattretande.

Efter att jag bott nära två månader i Kina - med enbart asiatiska kinesisktalande vänner - så förbjöds Falungong. Givetvis tittade jag varje morgon på nyheterna och givetvis berättade våra lärare om situationen. Det intressanta här är att när jag ringer hem och berättar för mamma om Falungong så blir hon helt tyst. Och undrar om jag skulle kunna köpa några utländska tidningar någonstans. Där och då förstod jag hur propaganda fungerar. Den liksom smyger sig över en.

Mer uppenbart blev det när vi började tvivla på väderleksrapporterna. Under en hel veckas tid var det konstant 39°C. Så vi köpte en termometer och nog katten var det 42°C. En luttrad västerlänning berättade då för oss att lagen föreskrev att industrierna skulle stänga när det var över 40 grader varmt - eftersom det är omänskligt att arbeta i sådan värme. Fin logik eller hur.

Så när jag idag läste Ola Wongs tankar om den relativa sanningen tänkte jag på 70-talets Sverige. Liten extra touch är att denna pogo pedagog uppenbarligen visades samma år som min pappa var Lucia.

Inte undra på att jag blivit som jag blivit

När jag pratade manlig lucia med mamma nyss berättade hon att pappa var lucia när min storebror gick i lekis 1973. Innan jag hann ställa någon relevant följdfråga berättade mamma skrattande att de hade lånat peruker i stan så att alla pappor kunde vara tärnor.

Någonstans här minns jag att pappa målade mina naglar på söndagskvällarna när jag var liten. Och att mamma berättade om de vackra kvinnorna i Boulogneskogen i Paris. Oh my oh my.

Min bil

Är en superfin jagga från 92. Men jag avböjde att köra den mina sista två veckor i stan. Faktiskt inte bara av miljöhänsyn, utan också med tanke på högerstyrning, spårvagnar och konstant trafikstockning.

Mitt hus

Som ligger i en trädgård. Igår blev jag bjuden upp till stora huset på söndagslunch. Mycket nice. Fick då veta att jag bor i en garçonnière.

Grannarna

Bakom skyhöga staket med eltrådar kameror och vakthundar.

Gränden in till min trädgård

Riktigt riktigt mysigt och väl värt tjugo minuter in till stan.

Collonge-Bellerive

I söndags flyttade jag ut på landet. Collonge-Bellerive närmare bestämt. Bor i en stuga i en stor trädgård fem minuter från vattnet. Underbart vackert och inte en dag för tidigt. Pics to come.

Inte en dag för tidigt

Så sent som i torsdags hade jag en het debatt med mina kollegor. Magiskt märkligt att vi alla arbetar med mänskliga rättigheter och ingen mer än jag känner till genusdiskussionen. Tredje kön. Förlåt vad..?

Såväl genevare som FN-personal är extremt könsbundna. ALLTING definieras i manligt och kvinnligt. ALLTING är heteronormativt. Om man ska ta en fika så ska det vara en girlie coffee. Och ska man ta en öl ska det vara the guy thing. Jag är så trött att jag nästan ger upp.

Men så förra veckan kom den manliga lucian och nu det tredje könet. Så uppenbarligen finns det människor runtom i världen som bryr sig mer än min närmsta omgivning. Noterar samtidigt att nyheten om intersex inte finns hos särskilt många stora internationella media som CNN eller BBC men i de flesta svenska tidningar. Och NY Times. Lämnar iakttagelsen öppen för tolkning.

Större än man tror

Robyn, ABBA och Esa-Pekka har alla två saker gemensamt. För det första är de uppenbarligen precis nominerade till Grammy. Men för det andra så är de betydligt större än man tror. När jag är i New York slås jag av hur alla - verkligen alla - känner till Robyn. Och titt som tätt dyker hon upp på ballrooms och i skivaffärer. Fortfarande inte ett övertygat fan men väldigt glad att det går så bra för henne.

Kongo i fokus igen

Missa inte Carl Fredriks pedagogiska beskrivning av femtioåriga kriget.

Clinton joinar team Obama

Foto Damon Winter The New York Times
Aha. Clinton blir utrikesminister. OM Bill håller låg profil och OM Hillary håller sig obitter och OM team Obama håller sig no drama SÅ tror jag att samarbetet kommer att bli GULD. Hillary kommer passa bättre som utrikesminister än som president. Lite friare lite tuffare. Lite som Bildt.

Burleskt är det nya svarta

Av outgrundlig anledning så hamnar jag bara på burleska shower nuförtiden. Alldeles overkligt och kanske inte helt bekvämt. Men efter showen var det grymt bra balkanmusik så äntligen blev det lite dansat.

Nationaldrycken

Medföljande kommentaren att appenzeller är essensen av Schweiz och antingen älskar man det eller så avskyr man det säger kanske mer än personen anat. Men jag sippade iaf tappert hela kvällen.

Love widgets

Apropå Thailand

Å ena sidan är jag lätt tagen av det faktum att 360 000 svenskar varje år flyger till Thailand för solsemester. Samtidigt som vi diskuterar närodlat. Å andra sidan har en vän som arbetar med vindenergi förklarat för mig att flygresorna bara står för 2 % av alla växthusgaser. Men hur lite det än står för totalt, så står det ändå för en stor del av ens privata energikonsumtion. Och behöver man verkligen åka ända till Thailand och varje år och bara två veckor - för att må bra..? Är det verkligen solen eller är det för att efteråt säga att man varit där..?

Jag vet inte. Jag har aldrig varit där. Jag reser inte till solen. Jag försöker vara grön. Jag vet inte om jag är rätt person att bedöma detta. Men tycker fortfarande 360 000 per år är magstarkt.