Sorti

Finaste vyn glidandes ut ur Lincolntunneln uppför kurvan och ut på motorvägen. Aldrig farväl alltid på återseende. Fina fina nevvan.

Uppgrading

Nu regnar det i öknen. Trodde man någonsin att Newark-bussen skulle se ut som en pimpad limo. Nej. Men nu har det hänt. New York har helt klart något i görningen - europakomplex..?

Apropå kinesiskan

Lite festligt. När jag pratar kinesiska i Chinatown lyfter ingen på ögonbrynen. Alls. Men jag får superfin service och korrekt information. Faktum är att jag på något vis känner mig som mest hemma bland kineserna just för att färg inte spelar någon roll.

Favvoaffär

Dubbelparkering

Skelett

Allen Street

Skulle kunna lägga upp foton från varenda korsning i hela stan. Notera även det fina inhägnade området mellan norrgående och södergående.

Second Ave

Alltså känslan är helt overklig. Oändliga mattor av grönt för oss cyklister genom hela New York. Lyckan tar aldrig slut.

Inte riktigt som ICA

Jag har sagt det förut och jag säger det igen - vad jag verkligen älskar med Sverige är mataffärerna. Med reservation för att de inte betalar bönderna tillräckligt mycket förstås.

Myntväxling

Gosh. Jag säger bara TD Bank. Skyfall när jag gick in. Solsken när jag gick ut. Så rik jag blev. Faktiskt så exalterad att jag glömde fota förefoto haha. Men här syns iaf den Euro som inte slank ner.

Till inte från

Insåg när jag flyttade till New York 2007 hur viktigt det är för mig att flytta till någonting och inte från någonting. Så snart jag flyttar vidare för att utvecklas och för att jag fått ett erbjudande så försvinner all tvekan och alla tvivel. Likadant denna gång. I januari hade jag aldrig kunnat släppa min fina lya eftersom jag inte hade något konkret alternativ. Nu känns det - om inte hur lätt som helst - så iaf väldigt logiskt och lagom.

Lyckorus

Phil Collins Heatwave är helt fantastisk och perfekt för regniga sommarnewyork. Hela vägen från Alphaville till Harlem och hem rullade den i öronen igår. Fullkomligen studsade fram och log mot alla.

Närbild

American style

Tunnelbana

Eftersom regnet fullkomligen vräker ner kilar jag omkring i shorts och paraply medan stackars bikie står hemma FOR SALE. Aningen smärtande. Men samtidigt som alltid en upplevelse att åka tunnelbana.

Välparkerad

När jag skulle parkera häromkvällen skojade en mycket söt volvoförare med mig om bristen på parkeringsplatser. Till slut hamnade vi bredvid varandra. Snyggt.

Viktlös

Att cykla över broarna i New York ger alltid en smått svindlande känsla. En särskild favorit är att susa nerför Williamsburg Bridge in mot stan när cykelbanan svänger. Innan man ser svängen känns det som att man ska flyga rakt fram och ner över trafiken.

New York går från klarhet till klarhet

Lycka ända från tårna när jag inser hur mycket New York stad gör för cyklisterna. Nya breda fina cykelbanor växer upp som svampar ur marken. Ovan den nya smidiga på-av-farten till Williamsburg Bridge. Skulle kunna ha lagt mig på knä och kysst marken. Fantastiskt.

Om att få färg

Dagen idag har tillbringats i Harlem. Mindes första kommentaren på amerikansk mark häromdagen och insåg alldeles klart varför jag har aningen svårt för New York ibland. Därför att jag har fått färg. I Sverige är jag så van vid att vara Elina men här blir jag en färg. Precis som när jag bodde i Kina och insåg med magen hur det måste kännas att vara den enda färgade på en mindre ort i Sverige. Man kan inte gömma sig.

Ibland är de enklaste ting svårast att förstå men jag inser nu - efter två år i stan - att det handlar mycket mer om färg än om kön. Vilket på sätt och vis är lättare att hantera. I Harlem är tonen alltid vänlig så där besvarar jag kommentarerna ler vänligt och tackar för komplimangerna - men i Alphaville blir jag fortfarande väldigt avig. Det går liksom inte att komma ifrån att det ska bli skönt att slippa.

Himlen öppnade sig

Inte nog med att regnet har öst ner idag. I tunnelbanan förkunnade en man med hög röst att han went from crack to Christ och välkomnade oss att följa med honom in i himlen. Särskilt effektfullt att han knackade i vagnens tak varje gång han nämnde pärleporten.

New York gör framsteg

Eller vad sägs om Metrokortsautomater vid busshållplatserna.

Frågetecken

Sitter och dricker vin på Flea Market. Plötsligt utbrister den enda icke-svenska personen i sällskapet - Sweden! - och pekar på en buss utanför fönstret. Vi förstår ingenting. Tills vi till slut inser att det är Marcus Samuelsson - vilket också står finstilt på annonsen. Visste att han var stor - men inte att han var så stor.

Reklamkampanj

Rödgult

Blågult

Affischering

Banner

Älskar fin reklam.

Att leva i New York

En vän såg igår för första gången en hel regnbåge i alla färger.

Bikie med anor

Idag frågade en man om bikie had ran in the family for generations.

Bikie till salu

Treväxlad unisex cruiser som är superskön att cykla. Ringklocka. Ny kedja. Ostjälbar med Kryptonite lock. Lås till både sadel och cykelkorg. Lite rost på styret och pedalerna - annars i gott skick. Såväl cykel som lås går för halva priset - totalt $250. IN ENGLISH.

Hemma

Märkligt det där med New York. Första året jag bodde här så kände jag en så stark hemmakänsla att jag inte ville lämna utan att veta att jag skulle tillbaka. Lite sorgligt och nostalgiskt på nåt vis. Lite hämmande. Nu känns det mer som hemma som ett föräldrahem - man vill lämna för att utvecklas men är trygg i vissheten att det finns kvar.

Alla känner fortfarande igen mig. Gamla vaktmästaren från lyan på 11e gatan ropar glatt när jag cyklar förbi. Israelerna på mitt favvocafé undrar vad jag gör nuförtiden. Ryska med mina ryssar kinesiska med mina kineser. Inga konstigheter att man är här ibland och borta ibland. Obeskrivlig känsla av frihet och lätthet. Så himla skönt.

Ledsen

Jag blir ledsen när folk inte visar kärlek till estetik och skönhet. När jag flyttade in i min lya i nevvan var den superfint stylad av min fina vän Claes. Allt i beigevita toner som matchar trägolvet och det ljusturkosa badrummet så himla bra. Vackra glas fint framställda på den öppna hyllan. Matpaketen väl dolda bakom skåpsluckorna.

När jag nu kom till lyan som varit uthyrd blev jag så besviken. Visserligen är det mesta gamla fina kvar. Men nyinköpta handdukar i blått och orange och örngott med gula, röda och blåa ringar skriker emot en. För att inte tala om att den nya muggen med darriga ränder i gult och grönt inte längre samsas med de fina NY-muggarna. It's dead.

Nya fula små glas står framme medan de vackra stora glasen samlar damm uppe i skåpet. Den öppna hyllan är full av kryddburkar och halvöppna paket. Tänk att människor inte vill bo så vackert som möjligt. Inte använder det fina. Inte vill njuta av varenda minut. Inte bryr sig. Jag är ärligt väldigt förvånad. Känns som slöseri med vår tid på jorden.

Men det mesta är helt och allt är kvar. Så det är bara att återskapa lyans forna glans. Och visst är det roligare att städa med resultat.

Två saker

a. folk kan inte städa. b. folk respekterar inte det som de inte äger.

Francophone

Svarade precis en fransk vän på franska på facebook och insåg att jag nog trots allt saknar min franska. Efter några rundor i Frankrike och en syster som bor där med familj och fransktalande barn fick jag liksom för mycket. Tappade lusten för franska och lät mina andra språk ta överhanden - särskilt ryskan såklart. Men nu minsann. Kanske ett fransktalande land nästa gång ändå. Tills dess. Ella Elle L'a.

Välkomnad med öppna armar

Vad kan jag säga. USA skärper sina visumregler för varje dag och vad händer när jag kommer till visumkontrollen. Jag blir skickad till min älsklingskö för diplomatvisum - utan att ens ha ett denna gång - och får sen veta att mitt gamla sexmånaders turistvisum gäller till 2018. Alltså får jag varje gång jag åker till USA stanna sex månader i taget. So hey jag stannar till mars. (Mamma och pappa - nej det gör jag såklart inte jag tar mitt ansvar och kommer hem - men tanken föresvävade mig!)

I love your color

Nylandad i New York. Första bemötandet.

Kajakole

Köpenhamn

Middag

Söder

Domedag

Lundatrottoar

Olles Skomakeri & Son

Mina smultronställen lyser visst med sin frånvaro. Men nu när jag är i Lund passar jag på att besöka favoriterna. Eller vad sägs om världens bästa skomakare - i hård konkurrens - på Södra Esplanaden 11. Drivs av mycket sympatiske Bengt Nilsson som på något mirakulöst vis alltid har tid och goda råd. Alla läderdetaljer får nytt liv - så mitt tips är att slinka inom med prylarna och prata bort en stund.

Skördetid på Österlen

Visserligen en månad sen. Men åh så fint. Precis utanför köksfönstret.

Gudrun for president

Iaf i Simrishamn. Nästan. F! blev tredje största parti. Stort.

Blandad allianskompott

Tänkte avrunda alla valinlägg med några uppmuntrande alliansord. Säga vad man vill om Wolodarski - men sanningen är att vi vann. Med flest röster. Så mäktigt att en borgerlig regering fick förnyat mandat och att moderaterna är större än nånsin. Bra betyg till Reinfeldt, Bildt och Borg. Dessutom visar skillnaden i kommun- och riksdagsval att regeringen inger förtroende. Allt sammanfattas så klokt av BBC:

The fact that the Swedish voters re-elected the sitting government does not mean that they have abandoned the "Swedish model". It only means that they think someone else is a better caretaker.

Invandrartäta städer inte SD-tillhåll

Marie Demkers uttalande apropå var SD är störst och minst:
– I Malmö röstar färre på SD än i kommuner som inte tagit emot särskilt många invandrare. Det finns inget samband mellan invandring och stödet för SD, konstaterar Demker.

Fler tänker som jag

Och gör det väldigt kreativt och roligt också. Eller vad sägs om att adoptera en sverigedemokrat.

Bakom kulisserna

Foto Ulf Höjer
Är inte så förtjust i titeln Maud och grabbarna - men bildspelet är väldigt charmigt. Visar dessutom alla partiarbetare i bakgrunden.

Fyndigt

Välskriven artikel om vad människor egentligen kostar. Apropå SD visserligen men ger iaf mig även en tanke på F!s mansskatt.

Anders Lidén om sin tid på reppen

Intressant intervju om BRIC, Nord-Syd, G77s resursfördelningskrav, USAs FN-syn, Sveriges stormaktsställning, FNs nya latinamerikanska troublemakers och en längre utläggning om Annan vs Ban. Tyvärr en förlegad syn på i- och u-länder och även en lätt (s)-bris över Anders egna åsikter. Men i övrigt mycket matnyttig och läsvärd.

Udda och jämnt

Nu är det högnivåvecka i New York och jag är inte där. Börjar inse att sviten 2007 och 2009 naturligt borde följas av 2011. Haha. Alltså ser jag fram emot att nästa år på något vis ta del av världens största och mest bevakade tillställning. Älskar det. Until then - UN Webcast.

Mycket nu

Idag skojade jag med bibliotekarien om morrontrötta måndagsmornar. Lite senare slank jag in på Widerbergs och bad om en Wallenbergare.

Hantverk

Ikväll slank jag in på McDonalds. Fick vänta en stund. Såg hur otroligt proffsig personalen var. Fyra pommes frites-askar i en hand. Samspel. Snabba kommentarer. Vänliga tack och varsågod. Superimpad.

Tittar på debatt

Älskar Lotta Gröning.

Mamma saftar och syltar i Radio Östergötland

Fina mamma är ett stående inslag i Radio Östergötland hela hösten. Lana Brunell har tillbringat kvalitetstid hemma vid spisen på Klefstad. Många tips och råd utlovas - dessutom på en alldeles underbar mjuk skånska. Så stolt..! Torsdag 16 sept 08.00. Börjar efter 12.25.

För övrigt

I likhet med många av dagens kommentatorer så tror jag inte att SDs valresultat handlar om främlingsfientlighet. Dagligen ser jag människor som jag är övertygad om röstar på SD. Människor som är ledsna arga och besvikna. Människor vars liv inte blev som de tänkt sig. Människor som ser dina och mina snabba steg i snygga stövlar och bruna weekendbags. De känner sig utanför isolerade och övergivna av samhället. Demokratiska principer och nyrenoverade kök biter inte på dem. Samhörigheten som de finner hos varandra slår ut sunt förnuft.

Utmaningen ligger i att inkludera dessa människor i ditt och mitt liv så att de släpper varandra och slutar stödja den skrämmande främlingsfientliga ideologi som kärnan av SD driver. Uppmuntra dessa människor att ta sig tillbaka till ett samhälle av samhörighet och tillit. Tror att många med mig känner en stor osäkerhet inför dessa människor - men ett leende och ett vänligt ord skulle nog inte skada.

Omänskliga krav

Häromveckan på Pågatåget mellan Malmö och Lund råkade jag höra en konversation som berörde mig väldigt djupt. En medelålders man i tweedkostym med sympatisk uppsyn och aningen kurdiskt utseende frågade på lätt bruten svenska en aningen mörk medelålders dam i sportig vardagsklädsel och stor resväska om hon hade varit ute och rest. Visst hade hon varit ute och rest svarade hon på lika diskret bruten svenska. Hon hade hälsat på släkten i Turkiet.

En ungefär tjugo minuter lång konversation tog sin början. Artigt vänligt och belevat pratade de först om väder och vind - och hur mycket de saknade solen. Sedan försiktigt om sin tid i Sverige. Hur ankomsten för 30 respektive 40 år sedan kändes som igår. Damen frågade mannen om han hade möjlighet att återvända nu efter Saddams fall och visst hade han det - och visst ville han det - men han trivdes så bra med sitt jobb. För övrigt var han på väg till Hässleholm för spännande möten under dagen. Men kanske skulle han återvända som pensionär.

Och barnen då - ville de också återvända. Nej inte alls. Mannen log vemodigt. De är ju födda här. De är anpassade. Inte som jag. Jag har aldrig lyckats anpassa mig. Så såg han ut genom fönstret mot något bortom som ingen annan kunde se. Förutom damen. Som sa. Nej inte jag heller.

Där satt jag med en stor klump i magen. Vad är det som det svenska samhället - media - vi - gör med människor som har bott här i större delen av sina liv, talar en perfekt svenska med vacker brytning, arbetar med intressanta jobb, är välklädda, verserade, kunniga, vänliga och otroligt välanpassade - högt säger att det är just vad de inte är. Vilka krav de måste känna. Vilken prestationsångest. Hur orkar de?

Samtidigt var jag lycklig över att ha fått lyssna till en så fin och lågmäld konversation. Två människor som fann varandra och släppte varandra inom loppet av Malmö och Lund.

Kaj går vidare

En av mina absoluta barndomsfavoriter är Kaj Kindvall. Älskar den diskreta norrköpingskan som tryggt påar nästa låt. Nu går Tracks i graven men som tur är Kaj går mot nya musikaliska radioäventyr.

Perspektiv från gamla gardet

Birger Schlaug rätar som vanligt ut frågetecknen och både Lars Leijonborg och Margareta Winberg är till sin fördel.

Etta på Manhattan i New York

Nu blir min fina lilla lya ledig. Någon som känner sig manad att hyra en charmig etta med stor innergård på bästa läge på Manhattan..?

Details: Andra våningen. Trägolv i rummet. Schackrutigt golv i pentryt. Helkaklat oldschool badrum med badkar. Två stora fönster. Ingen insyn. Tillgång till AC sommartid. Mysigt möblerat i vitt. Fantastisk hyresvärd. Fina grannar. Förstahandskontrakt med en månads uppsägning. Reglerad hyra. Lite fler foton på Flickr. IN ENGLISH

Som vanligt större än man tror

Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix, Warner Bros
Robyn ska vara med i Gossip Girl. Stort. Mindre stort är den fåniga kommentaren som hon ger till MTV:
- Jag gjorde "Gossip girl" i går, men om jag ska vara ärlig vet jag inte så mycket om serien eftersom jag är svensk.
Hennes erkänt stora bildningskomplex känns självförvållat när hon som popstjärna inte ens känner till en av världens största ungdomsserier. Dessutom tråkig referens till svenskar i gemen.

Informativt

Stoppa fastighetsskatten. Snygg annons. Tack för tipset Caroline!

Än finns det hopp för mänskligheten

Foto Dan Hansson
När en TV4-journalist byter till Svenska Afghanistankommitén. Oväntat. Sista meningen sammanfattar precis vad jag brukar känna hemma.
Eller när jag under politikerveckan gick rakt ut i ett vallmofält på Gotland, stod där stilla och tänkte: Här behöver ingen vara rädd.

Part time lover

Åh ljuva 80-tal. Medveten om att jag återanvänder men så magisk..!

1800-tal

Nu är jag ännu längre tillbaka. Alltså jag vet inte vad jag ska säga. Givetvis gick det inte att personvalsrösta på Lars Vikinge eftersom jag inte hade rätt lilla blå papperslapp från Linköping med mig. Så var det med det. Man får absolut inte skriva själv. Det är omöjligt att skriva ut. Men det finaste var nog att a. valstugan sa att det gick b. den ena personen på postlokalen sa att det gick tom igår (!) c. den andra personen på postlokalen sa att det inte gick alls.

Eftersom jag inte hittade informationen på nätet - anar att alla politiker minus Bildt fortfarande ser nätet som en fluga! - slog jag upp numret till Valmyndigheten som faktiskt hade öppet. Vänligt men bestämt fick jag svaret att man ska vara en god medborgare på plats där man är folkbokförd och annars ha god framförhållning och beställa valsedlar. Givetvis kan man absolut inte själv skriva namn på valsedlarna - hur skulle det se ut - och inte heller skriva ut en valsedel själv.

Tills för ungefär en vecka sen trodde jag att nästa val skulle gå via BankID eller facebook. Nu hoppas jag att det elektroniska valet inträffar iaf under min livstid. Tänk om partierna hade taggat ner hela den här soppan i media och istället fokuserat på enkel enhetlig tydlig information om kandidaterna och förenklat röstningen.

Rena 90-talet

Nu har jag min vana trogen studerat vallistor dan före dan. Och är helt tagen på sängen. Ingenting på partiernas hemsidor är översiktligt och klickbart. Ett parti har lagt upp vallistor men ingen länk till kandidaterna. Ett annat parti har inga vallistor utan presenterar lite allmänt folk huller om buller. Röstningen måste ju bli otroligt slumpartad.

Efter att ha googlat varenda landstingspolitiker inom moderaterna i Östergötlands län - från en papperslapp! - så tittade jag lite slött på en centerfilm. Och tänka sig att centern gav mersmak. Dessutom hade centern sina vallistor på nätet om än inte klickbara. Så visade det sig att jag känner trean på landstingslistan - Lars Vikinge - som är väldigt trevlig och engagerad. Doktor i etik och skogsbrukare. Visserligen åt det ekologiska hållet men minns att vi haft givande samtal så det är ingen ekomjölksfanatiker. Bra val. Kandiderar även till riksdagen.

Men visst känns det väldigt 1999 att pussla mellan papperslappar och kontakter och mamma och pappas rekommendationer. Att partierna skulle gått in i Social Media 2.0 är ett enda stort skämt. EPIC 2014 är knappast ens i horisonten för svensk valrörelse.

Vansinnigt irriterande

Ett mördande pip på mackie har drivit mig till vansinne de senaste dagarna och äntligen har jag hunnit kolla upp vad det är. BMWs annons på Dagens Industri. Ska aldrig köpa BMW. Avskyr irriterande påträngande ovälkomna ljud. Nu hittade jag iaf en pausknapp.

Dåligt försök

Rödgröna fick kritik för att följa John. Nu interna mätningar.

Orkar inte mer hjärta-hjärna

Droppen som fick bägaren att rinna över var när Ali Esbati och Tobias Billström i TV4 skulle övertyga en ung väljare om vad som behövs för integration. Efter Esbatis lite mer abstrakta ord talade Billström om konkreta ekonomiska åtgärder. Vad säger då den unga väljaren? Jo - att Billström visserligen låter som han har praktiska lösningar men att hon ändå måste följa sitt hjärta och välja Esbati.

Varför upprepas denna hjärta-hjärna-dikotomi som ett mantra i media..? I ärlighetens namn - det är stabila långsiktiga ekonomiska lösningar i kombination med valfrihet som möjliggör ett blomstrande och dynamiskt samhälle. Vad vore väl mer hjärta än frihet..? Både hjärta och hjärna måste vara med - som jag ser det döljer dagens rödgröna hjärteprat brist på driv ideologi och praktiska lösningar.

Ledare utom tvivel

Dagens ledare i svenskan är verkligen förtydligande. Mona Sahlin har verkligen inte lyckats sammanföra tre partier och röra sig framåt - tvärtom ser man tre splittrade viljor som defensivt rör sig bakåt.

Skrämmande dessutom att så många unga stadsbor talar om mp som ett framtidsparti - när partiet är bakåtsträvande för hela landsbygden. C för åtminstone en pragmatisk miljöpolitik med de skatteväxlingar som mp helt gett upp i sitt samarbete med v.

Det förklarar saken

Alldeles tagen av hur negativ Mona Sahlin är - allt är fel allt är svart allt är mörkt allt är kusligt alla svälter alla skriker alla gråter och allt är alliansens fel. Dessutom på bara fyra år - efter nästan hundra år av vänsterstyre. Mamma meddelade varför. Mona lider av sömnbrist. Noterar samtidigt hur pigg Borg ser ut - som natt och dag.

Bakom nyheterna

Nu har jag tittat på alla avsnitten och är helt imponerad. Avslappnade samtal och fint klippt. Skulle önska fler såna här produktioner på TV.

I valet och kvalet

Svårt att rösta i kommun och landsting när jag inte har bott i Linköping på fjorton år. Någon som vet något om lokala linköpingspolitiker..? Gärna någon som är varm charmig begåvad och IT-bevandrad.

Önsketänkande

Eftersom jag inte är odelat förtjust i aktivister skrattade jag glatt. Men generellt är jurister hästlängder efter statsvetare när det rör metod.
In academic human rights research, especially legal human rights research, little attention tends to be devoted to questions of methodology. One reason for this may be that human rights scholars often are (former) human rights activists. Dispensing with methodological niceties enables them to engage in wishful thinking and to come up with the conclusions they were hoping to find in the first place.

Plåster på såren

I och för sig hörde jag igår en forskare på RWI i ett stressat ögonblick säga conephall utan att ens själv reagera. Stor humor.

Förvirrad

Sitter på RWIs bibliotek där jag pratar engelska, ryska och (lite) kinesiska. Så igår på tåget råkade jag säga excuse me när jag passerade. Gud så pinsamt. Haha. Men samtidigt ofrånkomligt. Språken är rena häxkitteln.

Beklämmande

Ovanligt träffsäker ledare från Skytte. Samtidigt som jag får en krypande känsla i kroppen och bara vill se ett slut på valrörelsen.

Årsdagen uppmärksammas

Foto Axel Öberg
Som alltid har Axel Öberg ett fantastiskt öga. Bättre i storformat.

The Gates Notes

En längre tid har jag varit fascinerad av Bill och Melinda Gates sida Gates notes. Gates position och kunskap och tänk ger mig svindel.

Oväntad vändning

Vad som följde på kinesiskans trauma var minst sagt oväntat. Efter sina lätt anklagande frågor berättade hon hur hårt hennes föräldrar och deras generation arbetade. Konstant. Alltid. Bara för att barnen skulle få en dräglig levnadsstandard. Medan i Sverige - och såg slog hon ut med handen mot Juridicum till - verkar ingen arbeta och ändå har alla råd med nöjen och semester. Och så suckade hon självömkande om att Kina och kineser aldrig har gjort någon något ont.

Melodram. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Vänligt men bestämt förklarade jag att Kina har en annan syn på människan och på mänskliga rättigheter. Men det är ju för det allmännas bästa!

Sakta men säkert insåg jag att det krävdes precision. En kinesisk masterstudent är ju knappast obegåvad - snarare ett barn av sin tid. Långsamt utvecklades ett fascinerande samtal om Kina och Japan, om andra världskriget och opiumhandeln, om USA och UK, om Mao och det stora språnget, om alla barn som skulle stärka arméerna som sedan ledde fram till enbarnspolicyn, om Himmelska fridens torg, om avrättningar av politiska fångar, om Sudan, om säkerhetsrådet. Allt.

Studenten var storögd och skakad. Aldrig tidigare hade någon pratat med henne om Kina på det här viset. Någonsin. Det kändes så genuint sa hon. Men hon visste inte vad hon skulle tro. Så nu har vi bestämt att ta en kaffe nästa vecka. Ville rekommendera henne en bok om Kinas moderna historia - typ 1858 till idag - men kom inte på någon. Tips..?

Spot on

Igår började kinesiskan mitt emot mig på biblioteket nästan att gråta över BBCs rapportering om Kina. Varför misstror ni oss frågade hon uppgivet. Varför tror ni inte på våra framsteg och vårt samhälle. Varför ger ni oss inte en fair chans. Nu känner vi oss bara ensamma och oönskade. Att Kina blir isolerat kan inte gynna någon.

Då uppmuntrade jag henne med lite Roslinglänkar. Och tänka sig - när jag kom hem och slog på Aktuellt stod Hans Rosling i egen hög person och sa att det är märkligt att vi behandlar BRIC-länderna som vi gör.

(Samtalet tog dock inte slut där...)

Jag är löpare

Härlig intervju med Carolina Gynning om löpning. Så sugen man blir..!
Ctrl ++ för att kunna läsa artikeln.

Juridiken i ett nötskal

"Viktigt att vänja sig vid är också att juridiska texter inte sällan läses på ett mycket misstroget vis, t ex av motparter, konkurrenter eller examinatorer. Det övergripande syftet med läsningen kan vara att finna fel, logiska motsägelser eller lapsusar, och en av de lärdomar man möter som skrivande jurist är att möjligheterna att missuppfatta en text nästan alltid är större än vad som är möjligt att föreställa sig." Haha.
Juridisk skrivguide

Fredsälskande

Vet inte hur många gånger jag läst FN-stadgan och ändå aldrig tänkt på det smått humoristiska i medlemskriterierna. Man måste vara peace-loving. Hur stort härligt och flummigt låter inte det.

Limbo

Sakers tillstånd. Fint fotat av favvofotograf Niklas som dessutom skrivit ett hommage jag givetvis återgäldar. Kloka synpunkter vackra foton.

Älskar mina vänner

Ville bara säga det. Världens finaste. Alltid fulla av tips idéer kärlek goda råd länkar middagar och sängar. Bästaste..!

Underbara dagar framför oss

Ser verkligen fram emot Henrik Berggrens bok om Olof Palme och hans tid. Enligt recensionerna ska den vara alldeles lysande. För lite tidsanda rekommenderas även Pogo Pedagog.

Ålder är oväsentligt

Blev så full i skratt när jag pratade med mamma nyss. Apropå inlägget om pappas ungdom så har han nu varit inne på körskolan och anmält sig för E-körkort. Tydligen hade ingen ens höjt på ögonbrynen och läkarintyg kom inte på fråga. Samtidigt sitter mamma med sin nya blogg som jag coachar över distans. Snart är hon flygfärdig. Haha. Inte undra på att jag blivit som jag blivit. Hoppas att jag håller lika länge.

Efterlysning

Nån gång för länge sen sa nån till mig att det fanns en mysig rum och frukost på Östermalm i Stockholm. I en gammal våning. Tyvärr skrev jag inte ner det. Och nu undrar jag om jag har drömt.

Finns det något mysigt rum och frukost i Stockholms innerstad..? Bohemiskt men ändå superfräscht och så ett mysigt värdpar..? Som Sjöbacka..? I stan..? Snälla hjälp mig. Får alltid sån ångest när jag ska till Stockholm i tid och otid. Kan inte alltid sova på folks soffor. Särskilt inte de gånger jag ska flyga mitt i natten. Ett mindre hotell funkar också som tips så länge det är mysigt. Hemkänslan jag är ute efter.

Disclaimer

Mot bakgrund av den senaste tidens inlägg på bloggy kan man få uppfattningen att denna blogg är partipolitisk. Det är den inte. Bara för att jag själv har en otroligt stark ideologisk övertygelse betyder inte det att jag saknar förståelse eller respekt för någon av annan åsikt. Eller att mina färger alltid glänser vackrast. Däremot skriver jag om politik generellt - allt är politik! - och just nu är partipolitiken naturligt i centrum.

Det som upprör mig med den här valrörelsen är avsaknaden av nytänkande från oppositionen. Att ingen på vänster sida om Alliansen ens försöker förhålla sig till alla förändringar i samhället - hur man behåller välfärd och samtidigt blickar framåt. Noterar även att jag historiskt skrivit betydligt mer positivt om andra färger än vad jag gjort på sistone. Vad beror det på egentligen - saknas det profiler..?

Med detta sagt vill jag gärna höra om begåvade oppositionspolitiker som kan få mina tvivel på skam - liksom alla möjliga andra oliktänkande välbalanserade och kärleksfulla kommentarer.

A nobrainer

Självklart ska inte Bildt ställa upp i debatt med Urban Ahlin när de rödgröna varken har utrikesmanifest eller en utrikesministerkandidat.

Att stanna eller inte

Blev tipsad att titta på Bildt vs Eliasson i förra veckans agenda med kommentaren att det verkar som att Eliasson försvarar något han inte själv tror på. Faktum är att debatten var beklämmande på många vis men framförallt för att det framstod så klart att Bildt har pragmatiska svar där Eliasson varken vet ut eller in. Vad hände med hans gamla paroll säkerhet för utveckling - utveckling för säkerhet..?

Själv menar jag att den svenska styrkan behövs - men att just de amerikanska soldaterna skulle behöva bättre ledning för att rättfärdigas. Enligt inside info är de europeiska styrkorna oändligt mycket mer professionella än de amerikanska. I vilket fall, läste precis följande stycke som väl illustrerar Bildts resonemang.

"[...] don't confuse an exit strategy with an exit timetable; be prepared to stay, subject to local consent, as long as it takes, recognizing that more peace building mistakes have been made by internationals leaving too soon and doing too little than staying too long and doing too much." Gareth Evans, The Responsibility to Protect 2008 s 149

"[...] förväxla inte en strategi att lämna med en tidtabell att lämna; var beredd på att stanna, med lokalt samtycke, så länge som krävs, i det att fler fredsbyggande misstag har gjorts av internationella som lämnat för tidigt och gjort för lite än stannat för länge och gjort för mycket."

Bara i Lund

Att kidsen taggar Ge oss Telia tillbaka. Eller så är avsändaren äldre. I Lund är barn vuxna och vuxna barn. Märkligt men gillar det skarpt.

Skillinge

Stolta

När pappa var hos tandläkaren häromdagen och träffade en sköterska han inte träffat tidigare bad hon så mycket om ursäkt - men hans personnummer var uppenbarligen fel. Inte alls sa pappa. Sköterskan insisterade. Seriöst. Pappa kunde omöjligen vara född 1930.

Åh vad stolta vi är över ungdomlige charmige stilige pappa som ser ut att ha minst fem år kvar till pension - vilket han iofs i praktiken också har eftersom han arbetar heltid. Kanske just därför.

Lund