Unexpectancies

Ibland kan jag inte låta bli att gapskratta åt livet i New York. Sitter i sängen med macen när det plötsligt blixtrar till. Förstår ingenting. Nog för att jag brukar få en stöt av badrumslampknappen och det alltid blixtrar lite när man sätter i sladdarna. Men det här är för mycket.

Väntar. Blixtrar igen. Börjar släcka ner för att se var det kommer ifrån. Drar upp persiennerna och sätter mig i fönstret. Plötsligt fastnar blicken på ett av rummen mittemot. En kille står halvnaken och packar upp presenter. Så precis när jag bytt fokus blixtrar det till igen.

Alltså - det dröjer riktigt länge innan jag ser att det pågår en photoshoot på taket mittemot. Värsta prylarna värsta utrustningen. Fotografen springer runt med pannlampa och viftar med armarna till de stackarna som förmodligen är modeller - men precis utom mitt synhåll bakom ett annat tak.

Så nu sitter jag här i ett smattrande fotoblixter. Känns helt okej.