Idag har jag läst två krönikor som båda var väldigt träffande. Men också avslöjande. Först trillade jag in i Lundabubblan på Lundagård.
Krönikören skriver välformulerat om hur alla studenter i Lund är precis likadana. Alla går på föreläsningar, alla festar på tornanationerna och alla bor i studentkorridor. Tills en dag när hon genom ett missförstånd hamnar i kyrkan och inser att alla inte är likadana. Lite senare läser jag en precis lika välskriven krönika om teknik och spontanitet på DN. Hur dagens teknik gör överraskningar lika ovanliga som meteoritnedslag. Allt finns ju redan via mobilen på face och google.
Så lovande men så nedslående. Precis vid klimax visar det sig nämligen att Lundakrönikören smet från kyrkan när tillfälle gavs. Och DN-krönikören visade stora kunskaper i teknikanvändning medan hon önskade att drömmannen skulle ha modet att gå vilse.
Givetvis slår det mig att dessa två personer har fantastiskt mycket gemensamt. Samtidigt som de beskriver en del av verkligheten väldigt träffande och underhållande så har de missat helheten. Och självinsikten. Om man aldrig vågar träffa folk som är olika en själv kommer man leva resten av sitt liv i en bubbla - oavsett var man är.
Och om man på Facebook slaviskt addar och stalkar gamla kursare man inte tyckte om ens från början - eller ständigt har inplanerade minutrar och synkad kalender med alla sina vänner. Ja vad ska man säga. Klart som katten livet blir ospontant. Är inte det själva grejen.
Tänk om båda dessa - som det verkar - väldigt sympatiska personer gjorde något alldeles galet. Och med det menar jag naturligtvis inte backpacka i Thailand. Eller vara aupair i Paris. Tänk om Lundakrönikören började prata med en ny person varje dag. Ännu hellre lyssnade på en ny person varje dag. Åh vad hon skulle spräcka sin bubbla. Till och med inom Lund. Och tänk om DN-krönikören kunde slänga sin gps - eller mobil för den delen - och gå vilse någon dag. Då kanske hon skulle bli lika perfekt som drömmannen.
fredag, februari 15, 2008
Kontrollanalys verkar vara dagens tema
Upplagd av Elina Jonsson . 19:46
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Darling!
Man kanske inte skall ge sig på andras bubblor när man inte ser sin egen. Ta en titt på din bubbla och fyll den med självinsikt, ödmjukhet och äkta känslor så skall du se att den klarnar så att du kan se helheten också.
Min egen bubbla har spruckit several times, men jag försöker reparera den så gott det går. Den blir lite olika stor och det fattas lite bitar här och var, men jag behöver min bubbla. Numera är den vackert krackelerad vilket gör att jag ser omvärlden lite annorlunda, men tillräckligt bra för att jag skall kunna snappa åt mig godbitarna som passerar. Dessutom får jag ofta oväntat besök i min bubbla.
Nog med bubblet, nu måste jag iväg, annars missar jag min Botox.
Puss från Patsy
hm. precis som du skriver så tror jag att vi alla behöver en bubbla. men den bubblan får inte kännas så hämmande som den ju faktiskt gör i de båda krönikörernas fall. läs gärna krönikorna om du inte redan har gjort det.
sen tror jag att du - kanske med avsikt - missförstår min text. tanken var inte att ge sig på någon - utan att analysera någon. uppenbarligen ger krönikörerna inte själva svar på sina texter. jag tar helt enkelt vid där de själva slutar. man kan ta vid på en massa sätt.
and finally. jag håller inte alls med dig om att jag lever i en bubbla helt utan självinsikt, ödmjukhet och äkta känslor. då har du helt missat min humor och mitt självironiska sätt att skriva.
man kan vara okunnig och man kan vara rädd. jag garanterar att jag ofta är både och. men det som skiljer mig från bubblarna är att jag är nyfiken och modig. möjligtvis att mitt självförtroende är något magstarkt för dig.
skriv gärna lite mer konstruktiva kommentarer i fortsättningen. och gärna ditt riktiga namn om du själv vill vara modig.
Fint inlägg, fick lite Seinfeldvibbar av någon konstig anledning...:)
haha det tar jag som en sjukt fin komplimang. gotta love seinfeld. bubbla indeed :)
Tack!
Välformulerat, bra svar som berör!
(Till och med mitt stenhjärta)
I rest my case...
Puss från Patsy
P.S. Ja, jag är en bitch, och jag är inte modig D.S.
oj tack för oväntat svar.
med risk för att hamna i blåsväder igen så vill jag bara uppmuntra dig att bli lite modigare :) det är faktiskt riktigt roligt..!
Skicka en kommentar