Häromdagen följde en man efter mig från en bänk utanför Botan in i parken. Tillräckligt slug för att inte följa direkt efter så gick han lite stickspår och genade framför mig och bakom mig men hela tiden i närheten. Vid sista skärningspunkten före grinden tillbaka hem såg jag honom igen och förstod att han skulle vänta vid grinden. Så jag tog ett stickspår och kröp ut genom staketet och tog vägen hem. Slugast.
tisdag, april 17, 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
hurra för dig! men på allvar vad får de ut av det??
helt ärligt så saknar de tragiskt nog självinsikt och tror att de är the man of my dreams. haha :)
Skicka en kommentar