Resan Batumi-Tbilisi tog sju timmar istället för fem pga en ovanligt avslappnad chaufför. Eller vad sägs om att vi stannade och alla män försvann. Först efter tio minuter insåg jag att de gått in på en restaurang och beställt middag. Men resan i sig var väldigt intressant. En 70-årig ingenjör som inte trodde på pension, en georgisk historiker från Sorbonne och en representant för utbildningsministeriet. Oändligt tacksam över min ryska. Och georgiernas förstås.
onsdag, april 25, 2012
På väg
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
coolt! skulle gärna vilja veta mer om de diskussionerna.
särskilt representanten för utbildningsministeriet var intressant. jag frågade vad hon tyckte var den viktigaste förändringen med skolan sedan sovjettiden och hon svarade genast det kritiska tänkandet. tyst undrade jag hur väl vi förvaltar det hemma i sverige..
Skicka en kommentar