Foto Cleis Nordfjell
Alice Bah Kuhnke berättade inte bara om sin annorlunda uppväxt utan också sitt rättvisepatos att alltid - så länge hon lever - arbeta för att alla människor ska få ett drägligt liv. Flera gånger under programmet fick jag gåshud när jag kände igen mig och mitt eget arbete. Ibland har jag svårt att förklara varför jag väljer att flytta långt bort från min familj mina vänner och mitt älskade Klefstad. Men jag vet innerst inne i själen och i maggropen och i ryggmärgen att jag måste.
Dessutom är känslan obeskrivlig när just mitt kunnande och min förhandlingsteknik kan lugna en person och lösa ett sedan länge olöst problem. Samtidigt känner jag mig fortfarande ödmjuk inför mina egna tillkortakommanden och hoppas en gång kunna hantera dem på samma rättframma och humoristiska vis som Alice.
lördag, augusti 06, 2011
Rättvisepatos
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar