The Interpreter

Så har jag äntligen sett The Interpreter. Måste säga att filmen i sig var relativt slät - särskilt considering namn som Sidney Pollack Nicole Kidman och Sean Penn. Flera scener är så förutsägbara att man nästan måste titta bort. Andra scener har inget värde mer än att förklara nästa. Tror att det är för att man inte vågat ta ut svängarna. Filmen ska vara pedagogisk och politiskt korrekt och edukativ. Torr är bara förnamnet. För den som vill fördjupa sig - och inte redan visste detta - är språket fabricerat men karaktären - i princip - Mugabe.

Filmen må vara tråkig - men den är samtidigt fantastiskt vacker. Viskningar på ryska franska och spanska följer smeksamt folkströmmen genom säkerhetsspärrarna. Femtiotal. Brunt och ljusblått. Ljust och mörkt på samma gång. Precis just den där kusliga men vackra kalla kriget-känslan. Otroligt sevärd just därför.

Så här halvvägs genom praktiken behövde jag verkligen den här filmen. Få en kittlande känsla av att faktiskt vara i händelsernas centrum. Och att trivas där. Och passa in där. Alldeles naturligt.