Eftersom vi bor väldigt stort finns det alltid outforskat utrymme hemma. Outforskade böcker inte minst. I somras föll ögonen på en av alla gamla inbundna böcker - En kvinna i Berlin. Såg inte mycket ut för världen i sin grårandiga pärm utgiven 1955. Men anade att det kunde vara gammelfaster Ingeborgs bok. Då hon bodde i Berlin från 20-talet fram till krigsslutet så kände jag att jag borde läsa boken.
Sträckläsning är bara förnamnet. Boken var något så vansinnigt bra. Särskilt i början när författaren på det mest underfundiga vis beskrev krigets absoluta slutskede. Anteckningarna tog form i källaren under bombnätterna för att sedan fortsätta in i amerikanernas seger och ryssarnas intåg. Samtidigt som jag får ont i magen av vad som komma skall är berättaren fortsatt nykter och smått underhållande. Inget är liksom farligt bara man får överleva. Nyttig läsning med andra ord.
Nu först kollade jag upp boken på nätet och tänka sig. Slutsålt nytryck finns. Och recension i Svenskan. Efter en snabb jämförelse föredrar jag den ursprungliga översättningen som känns mer autentisk.
söndag, augusti 22, 2010
En kvinna i Berlin
Upplagd av Elina Jonsson . 19:17
Etiketter: litteratur
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar