Nog får jag erkänna att jag hade hjärtat i halsgropen under fredagens biståndsdebatt - men Gunilla tog sig. När Hans Linde inte hade ett enda konkret exempel på rödgrönt bistånd - utan upprepade mantrat hjälpa fattiga ur fattigdom - blåste en kall 1900-talsvind genom rutan.
Märkligt att fortfarande tala om fattiga utan ett sammanhang. Som om de är annorlunda på nåt vis - och inte behöver handel kapital näringsliv och kontakter för mat boende jobb och utbildning. Att våra pengar bara ska hamna där och vips är fattigdomen borta. Det blev nästan löjligt enkelt för Gunilla att smasha in sin utbetalningspolitik på slutet
måndag, augusti 09, 2010
Carlsson vs Linde
Upplagd av Elina Jonsson . 11:58
Etiketter: mänskliga rättigheter, politik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar