Liten kärleksförklaring ändå

Strövar New Yorks gator med Irya's Playground och känner hur varje ton träffar rakt i hjärtat. I fly I fly I fly. Sammanlagt två år i New York har nu kommit till sitt slut och känns som en lång rad epoker. Min värld har gått från drömmar till verklighet sedan den vårdag i Malmö då jag fick beskedet att New York väntade. Minns hur Madonnas Confessions Tour pulserade i takt med hjärtslagen när jag gick längs Amiralsgatan. Everybody's hands in the air. Overkligheten var påtaglig.

Nu är det tredje gången som jag lämnar New York och jag inser att staden aldrig är så vacker och så alldeles oemotståndlig som de sista dagarna. Så galen smutsig trasig och min som nu. Men jag har lärt mig att den finns kvar och väntar på att jag ska komma tillbaka.