Patrull

Innergårdsbrasa

Häromkvällen möttes jag av en klassisk skräpbrasa på innergården. Och luften fylld av röken från brända petflaskor. Men vilken vacker bild.

Uppvaknande

Häromveckan ramlade en stor betongklump ner från ett tak tre meter från mig och min kollega. Häromdagen föll en fem meter stor gren ner från ett träd precis bakom mig i vildvuxna Botan. Och i morse gick jag rakt in i en massa betongbitar som trillat ner från taket på grannhuset. Ibland undrar jag vad som är farligast här - konflikten eller fattigdomen. (Notera dock att trottoaren är väldigt fin just här.)

Fallfärdigt

Vildvuxet

Zugdidis Botaniska trädgård är mer att likna vid en vildvuxen skog full av ruiner. Hur mycket jag än förstår att det är på grund av fattigdom så kan jag inte låta bli att förundras och njuta. Igår gick jag ensam flera varv runt parken och bara njöt. Så vackert.

Botan

Magnolia

Överraskad

Häromkvällen så låtsades jag leta efter varor för att inte - som vanligt - dividera med två män som precis tagit min köplats. Men ena mannen förstår vad jag gör och säger Please go ahead. Blixtsnabbt inser jag att mannen är artig, engelsktalande och chockerande nog klädd i shorts. Under mer än ett år i Georgien har jag aldrig sett en man i shorts.

Medan jag betalar visar det sig att mannen talar flytande engelska med brittisk accent, arbetar för en internationell organisation även internationellt, har varm humor, är artig och sportigt snyggt klädd. När han presenterat sig frågar han om jag vill ha skjuts och när jag avböjer säger han hejdå. Och lämnar mig som fallen från skyarna. I min vildaste fantasi har jag aldrig föreställt mig en sådan man i Zugdidi.

Cykelvarianten

Sämst var ändå mannen som igår följde mig runt på stigarna i parken på en cykel. Inte särskilt diskret. Det bästa med öppen förföljelse är att man kan vända sig om och helt enkelt be honom att sluta. Så jag gjorde det. Och blev av med honom. Men vad är det som gör att dessa trista fula typer faktiskt tror att om de förföljer mig en halvtimme utan att säga ett ord - så ska jag sen plötsligt följa med dem och dricka kaffe.

Ständigt dessa män

Häromdagen följde en man efter mig från en bänk utanför Botan in i parken. Tillräckligt slug för att inte följa direkt efter så gick han lite stickspår och genade framför mig och bakom mig men hela tiden i närheten. Vid sista skärningspunkten före grinden tillbaka hem såg jag honom igen och förstod att han skulle vänta vid grinden. Så jag tog ett stickspår och kröp ut genom staketet och tog vägen hem. Slugast.

Alltid är det något..

Idag promenerade jag alldeles ensam i ett regnigt Botan. Så skönt att slippa efterhängsna män, skräniga tonåringar och stirrande poliser. Tänkte jag och steg rakt in i ett hundbråk. En hund bakom ett träd tre hundar bakom ett annat. När jag kom passade den ensamma hunden på att dra medan ledarhunden i tregänget blev väldigt arg och högljutt skällande brann iväg mot mig genom det höga gräset. Även att det inte fanns stenar så böjde jag mig ner som för att plocka upp en sten och höjde sedan hastigt handen samtidigt som jag höjde rösten. Det räckte. Hunden stannade tre meter ifrån mig tvekade en sekund och lommade sen iväg med vapendragarna. Brrr. Snart är det dags för dogoff igen.

Georgisk gullviva

Och vad kan den här heta..?

Vårtecken

Vädret är väldigt omväxlande just nu. Ena dagen tjugo grader och dis nästa 30 grader och gassande sol och så idag tio och ösregn. Men ett säkert vårtecken är glassförsäljarna med en stor låda på pakethållaren.

Vårblommor

Nästan som bokskogen.

Georgisk blåsippa

Kanske mamma eller storebror vet vad den heter..?

Träffande

Otroligt välgjord och tänkvärd film. Se ända till slutet.

Botan

Sedan knä- och ryggproblem i december har jag inte tagit mina rundor som jag brukar. Men nu har jag börjat så smått igen och idag lyckades jag promenera hela fem km. Älskar kortrundorna i Botan.

Juridikens hantverk

Jag har sagt det förut och jag säger det igen - Leif Silbersky är en stor inspirationskälla för mig som jurist. I en intervju med svt så berättar han om såväl juridiken som sin personliga utveckling och hur han har påverkats som advokat av egna svårigheter. Mycket sevärt.

Citronmarängpaj

Ibland tar energitjuvar så stor plats i ens liv att man inte får luft. Men en fin vän satte saker och ting i sitt rätta perspektiv. Med bubblande leende och uppspärrade ögon sa hon att hon brukade tänka hur hemskt DERAS liv måste vara. Jag kan ju i alla fall gå därifrån men de måste faktiskt leva med sig själva. Tänk att lägga så mycket energi på att vara besk och bitter och självgod. Leende. När man istället skulle kunna lära sig virka, simma fjärilssim eller baka citronmarängpaj.

Jag har använt hennes ord som ett fullständigt mantra de senaste två månaderna och det har varit avgörande. Så snart någon överlägset ler en bitter kommentar ler jag varmt tillbaka och känner en enorm lättnad över att slippa vara den personen. Och slippa vara nära den personen. Ibland leker jag med tanken på exakt hur hemskt hans eller hennes liv måste vara och så skrattar jag gott. Ibland med ett stänk av empati.

Христос Воскрес

Imorse ringde en uppspelt hyresvärd och väckte mig med orden Kristos Voskres - Kristus är uppstånden! Yrvaken och oförberedd svarade jag tack detsamma. Tillsammans skrattade vi gott åt min okristlighet och utländskhet och så önskade hon mig en fin påskdag.

Eftertanke

Tycker om traditionen att tända små tunna vaxljus. En fin stund för eftertanke. Tände ett ljus för mamma ett för pappa ett för en person jag önskar allt vackert. Och så ett ljus för kärleken och det goda.

Midnattsmässa

Georgierna är ortodoxa och firar påsken lika intensivt som julen. Kyrkan var fullsatt när vi kom lite före midnatt så de flesta påskfirare stod utanför. Alla köper små vaxljus på vägen in mot kyrkan och bär de tända i händerna. När ljuset brunnit en stund fäster man det försiktigt på en järnbalk längs kyrkan medan man ber en bön för sina närmaste.

När klockan slår midnatt börjar kyrkklockorna ringa - först med långa mellanrum sen allt tätare. När klockan slår så gör man korstecknet tre gånger. Folk börjar strömma ut ur kyrkan och när klangen är nästan utan uppehåll så kommer biskopen klädd i huvudbonad och kappa i guld och ädelstenar. Därefter kommer prästerna i svart och så unga män i vitt. Sjungande går de i procession runt kyrkan medan folket sluter upp bakom. Jag tror att de går tre varv men jag är inte säker.

Stämningen var så fin med leende lågmälda människor i sval sommarvärme och grodors kväkande från Botaniska precis predvid.