Häromdagen busade jag med sötaste valpen Pipi. Oändligt tillgiven och samtidigt sådär skönt kaxig som bara trygga valpar kan vara. Igår natt så hittade vi Pipi döende. Jag frågade ägaren om han tänkte avliva hunden men han svarade att han inte klarade det. Klockan var över midnatt och jag vet att georgier inte har samma syn på djur som vi har men jag frågade ändå vår tolk om hon kände någon veterinär. Till min stora förvåning gjorde hon det och till min ännu större förvåning var hon beredd att ringa och till ytterligare större förvåning såg den mycket bastante och macho ägaren lättad ut.
Veterinären var omedelbart beredd att hjälpa oss och vi tog med valpen till veterinärkliniken runt ettiden. Efter undersökning och injektioner så bestämde sig veterinären för att ta med valpen hem över natten. Vilken lättnad. Imorse fick jag tyvärr beskedet att hon inte klarade sig men jag är så överraskad över omgivningens fina reaktioner att jag nästan gråter mer över det. Det finns trots allt hopp.
lördag, mars 24, 2012
Pipi
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar