Alldeles oförklarligt har Kallocain länge stått orörd i min bokhylla men så plötsligt häromdan dammade jag av den och blev alldeles tagen. Igenkänningsfaktorn är hög på flera plan. Rädsla för hierarkier. Rädsla för att inte passa in och inte bli accepterad. Rädsla för det lockande och det okända. Rädsla för att verka svag. Men framför allt att maskera rädslan för att anpassa sig till det större sammanhanget. Kanske inte så långt kvar till Världsstat och sanningsserum som det först verkar.
tisdag, mars 06, 2012
Kallocain
Upplagd av Elina Jonsson . 23:21
Etiketter: litteratur
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Absolut en svensk klassiker!
Skicka en kommentar