Baxade in mig och mina tre väskor på bussen från Malmö till Lund och hade fullt sjå att få allt på plats. Satte mig bredvid en äldre man som säger något om min väska. Pausar poden samtidigt som jag förbereder mig på att försvara varför jag satt en väska på sätet. Utan att ta någon notis om min pod frågar han om jag har gjort FN-tjänst. Libanon..? Jag är ett frågetecken tills jag inser att jag ju har min FN-väska. Ah säger jag - Genève och Georgien. Tittar noga på honom och frågar - och du?
Det visar sig att han var stridspilot i FN:s tidiga fredsuppdrag i Gaza och Kongo. Landade i Kongo 1961 efter att Dag Hammarskjöld hade blivit nerskjuten. Samtalet var så svindlande att jag fick nypa mig i armen. Min i särklass mest intressanta resa med Skånetrafiken hittills.
onsdag, december 22, 2010
Vilka är oddsen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Oj, oj, oj! Så häftigt! Det är så himla fint vilka människor man förs samman med. På min flight till New York så satt jag bredvid en amerikansk (ursprungligen från nederländerna) kvinna som jobbat för unicef i 33 år fram tills hon pensionerats förra året. Hon hade varit över hela världen och inspekterat och bevakat, så det fanns bara ett fåtal länder i t.ex. Afrika som hon ansåg sig ha kvar att avverka. Mycket cool dam. Oerhört kunnig om det mesta. Det är så härligt att få känna sig döimpad av människor. Jag blir aldrig starstruck och impas inte så lätt generellt, men människor som faktiskt åstadkommit något viktigt och konkret har alltid min beundran.
ah vad spännande..! vad tyckte hon om FN efter sitt liv på UNICEF..?
Bra fråga. Det tror jag inte att hon röjde under vår konversation. Däremot berättade hon bl.a. att hon nu som pensionär arbetade med afghanska kvinnor i New York. Tog dem runt stan och hjälpte till att få in dem i det amerikanska samhället. När hon pratade om dessa kvinnor och att de bl.a. varit på olika muséer så avslöjade hon att man aldrig behöver betala mer än en dollar i inträde på något museum. Priset är ju bara ett rekommenderat pris, sade hon och log stort. Listig kvinna.
där hade hon verkligen en poäng - man behöver inte åka så långt för att både hjälpa till och få nya erfarenheter.
apropå inträdet så är det rekommenderat - man behöver inte betala alls om man inte anser sig ha råd. jag brukar betala rekommenderat medan mina vänner fnyser. men jag har inte samvete att inte betala...
Skicka en kommentar