Eftersom jag har levt i någon form av radioskugga de senaste veckorna har det förbigått mig att jag fått den stora äran att ta över snaskefars stafettpinne. Så nu är det dags. Med råge. Vad skulle jag göra om jag vann på triss och fick 100 000 kr per månad i 25 år.
Och med risk för att låta sådär kaxig och storhetsvansinnig som bara jag kan - och ändå komma undan med det? - så skulle jag fortsätta leva precis som jag gör nu men större snabbare och vackrare. Gården skulle betalas av cykeln importeras kameran uppgraderas garderoben utökas skjortorna kemas och givetvis så skulle alla vännerna bjudas. Slantarna till välgörenhet skulle ökas proportionerligt.
Men framförallt skulle jag lägga in en växel i mitt livsprojekt - mänskliga rättigheter IT formgivning och skrivande. En mer långsiktig inkomst skulle ge mig möjlighet att arbeta för en vackrare och snällare värld. En värld för alla. En värld där utrikesutskottets vice ordförande är lite mer ödmjuk. En värld med civilkurage. En värld där jag har råd att leva på gården skriva romaner och doktorera på Columbia. En värld där jag har råd att stödja andra som vill göra detsamma. Så. Det var det hela.
Själv nominerar jag I'm pouring my heart out.
tisdag, september 08, 2009
Trisstips
Upplagd av Elina Jonsson . 02:42
Etiketter: blogg, elinas foton
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
oj. en ära att ha blivit utvald av dig! :o)
jag lovar att plocka upp handsken. behöver en god natts sömn för att komma på något bra.
lite läsning fram tills dess:
http://sydsvenskan.se/opinion/
aktuellafragor/article548206/
quotVarlden-sviker-skyldighet-att-
skyddaquot.html
puss o kram!
åh en god natts sömn är aldrig fel. själv tyckte jag att snaskefar skrev en fyndig rad :)
apropå artikeln. lika intressant som själva innehållet - lika intressant att det publiceras i sydsvenskan. varför..? har du nån aning..?
själv hade jag den stora förmånen att få lyssna på presentationen av rapporten i slutet av juli. edward luck är ett under av tydlighet och språklig elegans medan noam chomsky gav en lång besk eftersmak. tyvärr nådde debatten aldrig bloggy - kanske dags trots allt..
Skicka en kommentar