Idag blev jag sugen på juice. I Malmö. Så jag gick till fiket på hörnan. Expediten såg mycket glad ut när jag kom in. Det var öde. Jag kikade i de tomma hyllorna och såg bara läsk och Mer. Vad du vill ha frågade hon. Juice sa jag. Ja sa hon frågande och svepte ut med armen - juice! Nej inte Fanta eller Mer - jag undrar om du har juice. Tystnad. Alltså typ Brämhults eller Froosh eller Innocent. Vet inte säger hon osäkert på ytterst svag svenska. Inte detta? Hon pekar på en aluminiumpåse med läsk. Nej svarar jag vänligt. Besvikelsen lyser över hela hennes ansikte och jag får kämpa för att inte köpa något bara för att vara snäll.
Kilar in på nästa lilla ställe. Vad du vill ha frågar den unge killen på precis lika torftig svenska. Juice säger jag osäkert. Precis som kvinnan i fiket sveper han med armen. Nej säger jag det där är Fanta och Mer. Där inne säger han och pekar. Jag går in i ett fullständigt sönderrökt rum och ser långtidsjuice som snarare är groggvirke. Så jag går tillbaka och säger vänligt att det inte är vad jag söker. När jag tar tag i dörren för att gå ut ropar han in mig igen.
Med en oändlig vilja att förstå mig så undrar han vad det är jag vill ha. Färskpressat är ett ord han inte förstår så jag försöker med alla märken jag kan komma på - Arla Morgonjuice Brämhults Tropicana Froosh Innocent - men han har inte hört ett enda. Röken sticker i halsen. Jag tror inte att jag når honom på något av mina andra språk - och vis av gårdagen vill jag inte fråga varifrån han kommer. Så jag säger att jag kilar inom mataffären istället. Om du säga vad du vill ha jag springa till dig. Stora bedjande ögon. Mitt hjärta brast.
Plötsligt så många tankar inom mig. Vem är jag att fråga efter färskpressad juice. Vem är jag att fly undan för att det är inpyrt och sönderrökt. Hur mår egentligen han själv som kedjeröker och arbetar där. Varför är han vänligare än någon välmående färskpressad juicedrickare jag har träffat det senaste halvåret - Caroline undantagen. Är han desperat efter kunder. Är han snäll. Är det för att jag är snäll. Varför hade detta inte över huvud taget skett i Lund. Vad är det som gör att vi lever i så vansinnigt skilda världar. Vad vet de om mitt liv när de inte ens hört talas om färskpressad juice. Och vad vet jag om deras.
måndag, januari 10, 2011
Skilda världar
Upplagd av Elina Jonsson . 19:50
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar