tisdag, september 22, 2009

Hus över highline

Trappa upp till Highline

Cyklar

Skyltar

Och en Stockholmsadd


Fläckig ruta i motljus må vara hänt. Men motivet. A sweeter deal to Stockholm. Det är så man smälter.

Passerade Stonewall Inn

Crosstown


Igår skulle jag fika på västra sidan medan bikie stod parkerad uptown. Sen som katten försökte jag få en taxi vilket givetvis var omöjligt. Precis när jag gett upp hoppet saktade en Crosstown in precis vid mina fötter. Åh tänkte jag. Crosstown. Min andra resa Crosstown någonsin visade sig vara en riktig lyckoträff. Noterade även att busshållplatsen vid min dörr räckte hela vägen till Christoper Street. Inte illa alls.

söndag, september 20, 2009

Jag

Gräs på gatan

Män på en vägg

Malmö i Williamsburg

Ballonger i Central Park



Skrapor i Midtown

Örhängen i Alphaville

Morgon i Brooklyn

Tillhör FN

Stämningen på reppen just nu är en märklig blandning av West Wing och dan före dan. Allvar och förväntan i ett och samma andetag. Spridda skratt snabba fötter och så alla dessa hemlighetsfulla miner. Fantastiskt spännande och åh så tidskrävande.

Vågar inte skriva senaste veckans antal arbetstimmar. Känner mig som UN Property. Bara precis att jag får in några sömntimmar däremellan. Även att detta leder till en tynande tillvaro för bloggy - betyder det inte att jag inte fotar. Så nu kommer en radda finingar som jag just lagt in.

tisdag, september 15, 2009

Förhoppningar vs förväntningar

Åh vad tagen jag blev när Adelsvärd tog upp Chrunaks tankar kring förhoppningar och förväntningar. Så himla sant. Förväntningar förskjuter verkligen ansvaret till någon annan och leder snart vidare in i besvikelse. Förhoppningar känns helt annorlunda. Aldrig något jag tänkt på men något jag verkligen borde tänka mer på. Särskilt när man arbetar med unga ivriga människor som man skulle vilja slussa vidare.

lördag, september 12, 2009

My kinda formgivning


Ända sen jag var liten har jag varit besatt av bokomslag. I bokhyllan trängs de fina böckerna alldeles skamlöst med de riktigt bra böckerna. Oändlig lycka när de båda sammanstrålar. Läs mer i svenskan och missa inte Sara Acedos formgivning.

tisdag, september 08, 2009

Trisstips



Eftersom jag har levt i någon form av radioskugga de senaste veckorna har det förbigått mig att jag fått den stora äran att ta över snaskefars stafettpinne. Så nu är det dags. Med råge. Vad skulle jag göra om jag vann på triss och fick 100 000 kr per månad i 25 år.

Och med risk för att låta sådär kaxig och storhetsvansinnig som bara jag kan - och ändå komma undan med det? - så skulle jag fortsätta leva precis som jag gör nu men större snabbare och vackrare. Gården skulle betalas av cykeln importeras kameran uppgraderas garderoben utökas skjortorna kemas och givetvis så skulle alla vännerna bjudas. Slantarna till välgörenhet skulle ökas proportionerligt.

Men framförallt skulle jag lägga in en växel i mitt livsprojekt - mänskliga rättigheter IT formgivning och skrivande. En mer långsiktig inkomst skulle ge mig möjlighet att arbeta för en vackrare och snällare värld. En värld för alla. En värld där utrikesutskottets vice ordförande är lite mer ödmjuk. En värld med civilkurage. En värld där jag har råd att leva på gården skriva romaner och doktorera på Columbia. En värld där jag har råd att stödja andra som vill göra detsamma. Så. Det var det hela.

Själv nominerar jag I'm pouring my heart out.

Cykelkultur


Åh. Läste precis sartorialistens utläggning om cykling i new york vs. amsterdam. Stilen. Syftet. Touché. New York detta bockstyrenas förlovade - förtappade - land där jag förgäves letat efter en stabil och schwungig crescent vinga. En cykel utan ansträngning. Som en automatväxlad volvo med ac och surroundsystem. I samma andetag som jag tänker att jag är mer amsterdam än new york inser jag att det inte längre är sant. När jag ser jag amsterdams hela präktighet så kan jag inte längre relatera. Lund känns avlägset. Jag har blivit kantigare tuffare bryr mig mindre. Som en bockstyre 89 herr med smala däck.

torsdag, september 03, 2009

Utrikesutskottets vice ordförande

Idag lyssnade jag på Urban Ahlin. Jag är inte imponerad.
Skönt samtidigt att man kan hålla listan på förebilder kort.

lite svindlande tanke ändå att hela lund får plats mellan 14e och 84e gatan på manhattan