måndag, september 26, 2011

Parallella universa

Mina grannar säger att det bara är att gå till posten på kontorstid. Det är ju bara att stanna hemma fram till lunch och fylla vattentanken på taket. Det är ju bara att ta in tvätten så snart det börjar regna. Det är ju bara att gå fem gånger och hämta vatten. Ordet bara används när det handlar om tid. Panikslagen inser att jag inte kan invänta och avvakta alla olika moment - därför att jag är ute vid gränsen långt från mitt hem. Jag arbetar. Efter att ha duschat hos kollegor och sprungit med vattenhinkar är jag plötsligt oändligt i ofas med hela mitt liv.

Samtidigt hör jag mig själv säga - men det är ju bara att betala avgiften. Det är ju bara att installera ett nytt modem. Det är ju bara att köpa en ny pump. Det är ju bara att uppgradera elen. Det är ju bara att betala förseningsavgiften. Bara vi betalar kommer ju allt att funka.

En olycka kommer sällan ensam

Inte nog med att jag inte har haft vatten på en vecka. Ikväll hade jag plötsligt inte längre någon el. Tydligen hade min hyresvärd tänkt sig att jag efter fem månader själv skulle betala elräkningen. Så nu är jag avstängd. Värsta är nästan att min myggjagare är elektrisk så jag måste stänga alla fönster och döda alla mygg innan jag kryper till sängs. Dessutom värsta tänkbara tajming eftersom jag arbetar övertid denna vecka för att få kompensationsledigt till helgen.

söndag, september 25, 2011

Apfelstrudel

När jag idag skulle ta en mejladress över telefon trodde jag på fullaste allvar att den innehöll ordet apfelstrudel. HAHAHA. Tänkte att med en så krånglig adress måste företaget snart gå under. Inte trodde jag att folk på fullaste allvar använde såna ord för @. Kanelkringla, snabel-a, alfakrull - och nu äppelkaka! - känns så himla 90-tal.

Dyrt att vara fattig

Eftersom en ny vattenpump är dyr så reparerar grannarna den gamla sovjetpumpen. Som hela tiden går sönder. Så förmodligen har de betalat den dyra vattenpumpen flera gånger om med reparationer.

Om du ska göra nåt i Georgien, gör det direkt.

Visa ord av S. Sanningen är den att om man skjuter upp tvätten till imorgon så finns det inte vatten. Eller väntar med att mejla ett viktigt mejl så finns det inte internet. Eller ladda telefonen så finns det inte el. So just do it.

Vattenflykting

Än en gång har vattenpumpen gått sönder. Så nu har jag varit utan vatten sen i tisdags. Det kan låta banalt - men faktum är att hela ens liv rasar ihop. Allt tar så mycket längre tid - köpa och bära vatten, köpa diskhoar och annat lösvattenmateriel, slänga ett oändligt antal flaskor, inte hitta rena kläder, tvätta för hand, tvätta sig, diska utan rinnande vatten. För att inte tala om de mängder man behöver släpa hem för att kunna spola i toaletten. Eller som idag när jag fick packa duschväskan och gå hem till mina snälla kollegor N och M för att helt enkelt duscha.

torsdag, september 22, 2011

Nostalgi

Lyssnar på sändningarna från FN och får svår saknad efter de monotona simultantolkarna. Så oändligt många timmar jag har tillbringat i alldeles för sköna skinnfåtöljer med den klassiska snäckan.

Värdet av vatten

Nu är jag utan vatten för andra dan i rad och köpte i ren desperation fem liter dricksvatten för tjugo kronor - en förmögenhet! - bara för att spola toaletten. Och tänker hur vi slösar med vattnet hemma.

Meloner på tak

Hölass

onsdag, september 21, 2011

Främmande fågel


Flygande plastpåse.

Körträning


Oväntat verklighetstrogen.

Vägguttag

Morgonbestyr

Lycka

Idag har jag klappat en ko. En så himla söt och snäll ko som leddes genom Botaniska när jag sprang. Hoppas jag ser henne snart igen.

tisdag, september 20, 2011

Låt mig presentera

Jag tror att ett nytt djur har gjort entré i mitt zugdidiliv. Ikväll har jag nämligen sett inte mindre än två fladdermöss. Den ena utanför fönstret på gården och den andra över slagsmålet på gatan. Rätt coola små saker men jag hoppas att de inte flyger in genom mina öppna fönster.

Macholand


Ibland märks det tydligare än annars att Georgien är löjligt macho. Ikväll är det stort slagsmål på gatan utanför mitt fönster. Några flyr i en risig taxi som startar i rena förskräckelsen men stoppas av ett rödljus bara några meter bort. Mobben springer efter och dunkar på bilen tills den trotsar rödljuset och sig själv och all världens naturlagar och skumpar genom Zugdidis största korsning.

Mobben återvänder. När en kniv blänker till under gatlyktorna så flyr alla bilarna från taxistoppet. Mobben rusar efter. Snart stannar en privatbil. Fem hoppar in medan en sjätte - som inte får plats - moloket lommar iväg. Bilen gör en u-sväng och när den passerar mig hänger en kille ut från passagerardörren - vidöppen förstås - med kniven i högsta hugg och skriker okvädingsord som jag är glad att jag inte förstår.

Den molokne unge mannen klappas om av en grupp äldre män med stora ölmagar. En man skrattar och kramar om ynglingen som argt vrider sig loss och hoppar in i en liten Lada som av allt att döma inte är körduglig. Slår med nävarna i ratten. Tystnad. Ridå.

Taklyft


Eller rättare sagt rivning. Den här lilla stan förändras hela tiden men sällan till det bättre tyvärr. Om man vill se all vacker kommunistfunkis är det hög tid att komma hit - innan allt har gett vika för tegel och glas.

Verkstad